Svenska deckare i påskriset

Svenska deckare

Är svenska deckare något att hänga i påskriset? Nja, det finns ju en hel del skräp men och några riktiga guldkorn. I veckans lista listar Elin och Siska 5 svenska deckare, tre du inte kan leva utan och två som du borde hålla på rejält avstånd. Slå dem med en pinne om de kommer för nära!

Toppen

Arne Dahl
Arne Dahl (egentligen Jan Arnald) skriver grymt bra deckare. Själva deckarhistorierna är inte det bästa (även om dom är smaskiga och spännande) utan karaktärerna, KARAKTÄRERNA!!! A-gruppen (eller som den egentligen heter Specialgruppen för våldsbrott av internationell art) är en fantastisk blandning av märkliga existenser. Det här är smart, roligt och spännande.
/Siska

Johan Theorin
En biverkning av att arbeta som bibliotekarie är, för mig i alla fall, att man tycker att det blir ett jäkla tjat om vissa författare. Så var det med Johan Theorin – alla skulle plötsligt läsa Johan Theorin och alla låntagare skulle nödvändigtvis berätta om hur fantastiskt bra Skumtimmen var. Men Johan Theorin är värd att alla tjatar om honom. Han skriver lysande deckare. Dessutom blandar han in spökhistorier och annat övernaturligt på ett coolt sätt. Och trassliga familjerelationer – min favorit! Jag är verkligen inte ett fan av övernaturliga grejer, men Theorin är nyskapande och svinbra.
/Elin

Roslund/Hellström
Deckarparet Roslund/Hellström skriver sjukt bra deckare om brännande aktuella och dystra ämnen som pedofili, trafficking och hemlöshet. Min favorit är Box 21 som är en gräslig traffickinghistoria som får en att tappa allt hopp om mänskligheten. Jag tycker Roslund/Hellström böcker är precis så obehagliga som verkligheten ofta är.
/Elin

Botten

Camilla Läckberg
Är det inte att sparka in en öppen dörr att häckla Camilla Läckberg? NEJ!
Jag spenderade en gång en sommar i en källare på ett stadsbibliotek, gallrandes böcker och med Isprinsessan av Camilla Läckberg som enda sällskap (ljudbok alltså…). Första boken var ok, förutsägbar men småspännande. Andra boken, Predikanten, var det sämsta jag någonsin hört! Det är konservativt, tråkigt, förutsägbart och chauvinistiskt. Det slutade med att jag lyssnade på Radio City istället (det var den enda radiostationen som gick att få in i källaren), säger en hel del om hur dålig Läckberg är.
/Siska

Elin tycker inte heller om Camilla Läckbergs deckare. Det är tröttsamt mycket tjafs om den där kvinnliga huvudpersonen som jag inte minns vad hon heter och trista detaljer om hennes relation till sin kille. Blä. Dessutom så lyssnade jag på ett föredrag med Camilla Läckberg där hon pratade VÄLDIGT mycket om att hon var ihop med Martin Melin – det gjorde inte direkt att jag blev mer imponerad av henne. Martin Melin, liksom. Tjena.
/Elin

Helene Tursten
Alla tanter och farbröder som bor i Göteborg envisas med att vilja läsa Helene Turstens deckare. Fullkomligt obegripligt tycker jag. Jag måste erkänna att jag inte riktigt minns varför jag tycker att dom är så dåliga. Jag minns bara att när jag läste tatuerad torso tyckte jag att det var så onödigt och töntigt mycket våld på ett trist sätt.
/Elin

Vilka är dina bästa och sämsta deckare?