onsdag 30 september 2009

Alla älskar Siska

Siska slutar på Högsbo bibliotek, Siska börjar på Hisingens bibliotek. Idag hyllar vi Siska på bloggen. Vad annat kan man göra en sorgens dag som denna på Högsbo bibliotek - Siskas sista dag på Högsbo bibliotek. Alla som oroar sig för hur det ska gå med bloggen - var lugna. Andas lugnt. Vi kommer blogga lika spexigt, intellektuellt och nyskapande även imorgon! Siska - vi önskar dig lycka till med fanfarer och trumpeter.

Eva Humlesjö är en av orsakerna till att denna fanstiska person som heter Siska överhuvudtaget existerar. Eva är nämligen Siskas mamma. Hon svarar så här om Siska:
1. Vilken är den bästa bok som Siska har läst?
Ja det blir många, som hennes mamma minns av de böcker Siska läste som liten, eller som hennes föräldrar läste för henne. Det var lite blandat.
Max potta, minns inte författaren just nu.
Mimmiböckerna av Viveca Sundvall
Tummen av Inger och Lars (??)Sandberg.
Alla vi barn i Bullerbyn och så Pippi så klart av Astrid Lindgren
Alfons Åberg och Molgam
Måns och Marie minns inte vad författaren heter
Varför är det så ont om Q av Hasse Alfredsson
Vanten, en rysk saga, läste vi tusen gånger om
Tusen och en natt
Sagan om ringen¨så klart.......
Guldkompassen
Mästaren och Margurita (eller hur det nu stavas)
2. Vilken är den bästa skivan som Siska vet?
Hon hade en skiva med nån som hette Blur (tonår). Annars (som liten) var det Trolltider, Kåldolmar och kalsipper med Nationalteatern och Ville Valle och Viktor.
3. Vilken är den bästa filmen som Siska vet?

Fanny och Alexander, den såg vi varje jul. Men alla avsnitt var inte med, så den var lite hackig. Sen var vi på bio (Siska var inte gammal) och såg Djungelboken och Siska var så arg när vi gick därifrån. Först efteråt fattade jag att hon var så arg för att den tog slut. Men kasettbandet gick sen stup i ett...
4. Vilken är Siskas värsta läsupplevelse?
Såna böcker som hon säger att hennes mamma läser (vilket enligt hennes mamma inte alls är sant!) dvs som handlar om en mor som åker ut på en öde ö tillsammans med sin dotter. Där berättar mamman att hennes bror inte är hennes bror utan är adopterad. Och hennes pappa är inte heller hennes pappa utan en berömd skådespelare som vill förverkliga sig själv och bor i USA eller nåt sånt.
5. Om Siska var en bok, vilken bok skulle Siska då vara?
Det får bli en bok eller flera böcker som är de bästa jag läst - eftersom jag tycker så mycket mycket om henne. Och då får det bli mina favoriter; Hundra år av ensamhet, Historien eller Vargskinnet. Det finns säkert fler! Inte böcker som speciellt handlar om Siska men som är lika fina som vad hon är, tycker hennes mamma!

Ida Forsberg är vår ständiga gästbloggerska som kan allt om böcker som är värt att kunna. Dessutom så är hon bibliotekarie, vilket gör henne till en om möjligt ännu mer sympatisk person. OCH hon en av Siskas bästa kompisar - och så här svarar hon om Siska:

1. Vilken är den bästa bok Siska har läst?
Jag tror att det är en bok som jag inte haft någon aning om och därför inte kunnat sätta in i mitt mentala bibliotek och då kommit ihåg. Siska har sån koll nämligen som ni alla vet. Hon gillade som ni också vet Bromanders novellsamling mycket, det kanske kan vara bästa boken i år?
2. Vilken är den bästa skivan Siska vet?
Jag svarar El perro del mars senaste för den pratar hon om mycket. och det namnet känner jag igen och alltså kommer ihåg.
3. Vilken är den bästa filmen Siska vet?
Ungefär 50% av filmerna som innehåller mycket rymden.
4. Vilken är Siskas värsta läsupplevelse?
Det vet jag inte men hon var ofantligt upprörd (och rolig) när hon läste någon form av hiphoproman som jag tror är skriven av någon i TLC? (Siska, fyll i, du vet vilken jag menar) annars är det debattartiklar av Timbro.
5. Om Siska var en bok, vilken bok skulle Siska då vara?
Hon skulle vara en sjukt mycket bättre version av Hur man ska läsa och varför av Harold Bloom.

Och Elin behöver ingen närmare presentation. Hon är Siskas bloggkomanjon, kontorskamrat och ständiga lunchsällskap.
1. Vilken är den bästa bok Siska har läst?
Siska brukar fråga mig om detta titt som tätt, då brukar jag få påminna henne om att hon tycker bäst om Anathem av Neal Stephenson.
2. Vilken är den bästa skivan Siska vet?
Siska brukar lyssna intensivt på en skiva under en period och sen byter hon till en annan. Ett tag lyssnade hon bara på Aminal Collective till exempel. Men ett säkert kort att spela för Siska är alltid Prince - så en samlingsskiva med honom kanske?
3. Vilken är den bästa filmen Siska vet?
Siska brukar ofta säga om filmer att dom är sjukt bra - men jag vet verkligen inte vilken som är hennes favoritfilm. Jag skulle gissa en film om rymden med mycket skräck - så då tänker jag säga Aliens.
4. Vilken är Siskas värsta läsupplevelse?
Det var när Siska var tvungen att lyssna på Camilla Läckbergs Olycksfågeln på ljudbok någon sommar när hon jobbade.
5. Om Siska var en bok, vilken bok skulle Siska då vara?
Siska skulle vara en extremt häftig serieroman om en tuff tjej som räddar världen. Typ Nausicaä of the Valley of the Wind.
Vilken bok tycker du att Siska är?

Vi byter namn!

Eftersom ena halvan av den dynamiska duon Elin och Siska (Siska) byter jobb imorgon och börjar jobba på Hisingens bibliotek kommer bloggen byta namn till det om möjligt ännu klatchigare namnet Högsbo och Hisingens biblioteks blogg. Men ingen oro! Det kommer vara samma adress, samma inehåll och samma Elin och Siska. Varför ändra på ett vinnande koncept liksom? Dessutom kan ni nu träffa Elin och Siska AFK på två ställen i goa Götet!

tisdag 29 september 2009

Pickwickklubben del 1

Vi läser Pickwickklubben och har tills idag läst de första 5 kapitlen. Först kommer en liten sammanfattning och sedan en maildiskussion mellan Siska, Elin och Ida

Pickwickklubben är ett gäng gubbar som reser runt i Engaldn på 1820-talet och bor på värdshus, blir packade och berättar skrönor för varandra. De träffar dessutom på diverse udda individer. I de första 5 kapitlen händar följande:

Kapitel 1: Pickwickklubben presenteras. Alla gubbarna har märkliga akronymer för att specificera vad för funktion de har i klubben i still med S.V.O.M.P.K och dylikt. De verkar dricka en hel del.

Kapitel 2: Pickwick och några av gubbarna berger sig ut på en resa. De blir tidigt misstänka för att vara spioner och tumult utbryter. De möter en märklig och oförskämd främling som verkar dryg och som de super till det med.

Kapitel 3: En deprimerad gubbe berättar en hemskt historia om en alkoholiserad komediant. På grund av ett missförstånd blir en av medlemmarna utmanad på duell, då utmanaren tror att medlemmen är den oförskämde främlingen.

Kapitel 4: Klubben hamnar på en militäruppvising och åker droska med en familj.

Kapitel 5: Klubben rider till en gård.

Siska den 29 september kl. 10:20
Alltså. Jag tycker berättelsen är himla rörig. Hänger ni med i vilka dom olika medlemmarna är? Jag har svårt att se dom som olika individer utan dom blir bara en märklig massa med olika namn. Sen den här berättelsen om den kvinnomisshandlande komedianten. Vad fan var det? Helt plötsligt i den för övrigt putslustiga historien är det en hemsk sekvens där det är uttalat att den här komedianten har fullständigt terroriserat sin familj, misshandlat sin fru och sitt barn, men det är bara insprängt som en liten biepisod. Nu kan man väl tänka på tidens anda men det är ju helt absurdt!

Elin den 29 september kl. 10:26
Jag trodde att det var för att jag var trött när jag läste boken som jag inte hängde med i vem som var vem. Speciellt svårt blev det i det kapitlet när en gubbe klär ut sig till en annan. Humorn i boken är humor på det där sättet som Tre män i en båt är rolig. Gubbrolig alltså.

Ida den 29 september kl. 11:54
jag hängde inte heller med speciellt bra men jag struntade i det och läste mer mening för mening med andan i halsen. Jag tror jag har en annan översättning än ni har, min är översatt av fil. kand John Torkelsson och utgiven 1929. Denne Torkelsson har översatt i någon form av staccato (har ingen aning om jag använder ordet rätt men jag tänker uppbrutet och lite snabbflåsigt sådär, andan i halsen helt enkelt) det går fort och verkar hysteriskt och det gillar jag mycket, speciellt när den första främlingen pratar blir det som prosalyrik på speed, mycket roligt. episoden med kvinnomisshandeln la jag knappt märke till när jag läste men nu när jag läser om är det ju rätt konstigt. tur att det inte är putslustigt beskrivet det också iallafall?ja, gubbrolig är den ju och jag tror jag gillar gubbhumor rätt mycket (tyvärr?) jag gillade till exempel tre män i en båt när jag läste den som barn tills en kompis upplyste mig om att den var hemskt rasistisk. Det är uppenbarligen något med gubbhumor som gör att alla mina bra glasögon drar all världens väg?

Elin den 29 september kl. 11:58
Jag missade också det där med kvinnomisshandlaren, jag kanske fokuserade så mycket på att det skulle vara en rolig bok så jag missade tragiken.Jag har litterära komplex och blir därför alltis stressad när jag ska läsa en klassiker och tror att jag inte kommer fatta något. Här tyckte jag mest att det var lite rörigt. Och jag gillar också gubbhumor - jag gillade Tre män i en båt sjukt mycket på gymnasiet.

Har du läst? Har du bloggat? Kommentera eller skicka oss en länk till ditt blogginlägg elinochsiska(a)gmail.com

Till 13 oktober läser vi kapitel 6-10


Höstens musikhändelser om elektro i olika former

Idag listar dj'n Technicolors sina musikhändelser. Sällan har jag hört någon prata så engagerat om Chicagohouse och olika skilnnader på elektronisk musik, även om jag har noll koll så blir jag intresserad när någon så uppenbart älskar sin favoritgenre. Såhär beskriver han själv sin musikaliska värld

Technicolors musikaliska värld kretsar kring dansmusikens rötter - disco, electro och Chicago house. Med bl.a klubben Midnight Express och som medlem i Databahn crew har han spridit maskinfunk, smiskdisco och svettig jackin' till stadens alla Mensch-maschiner sedan 2004.

1. Traxx - Faith LP (Nation)
Jakbeatens framfart får ytterligare förstärkning i form av dess förgrundsgestalts första fullängdare på egna bolaget Nation. I synnerhet spåret "XTC 4 love" lovar själfull jackin' house på dansgolvet. Albumet pressas i 500 ex, och ingen repress på denna, så skynda.
Endagsfestivalen på Stubnitz tre dansgolv i Amsterdam kommer att vara samlingspunkten för Europas alla vänner av den holländska elektroscenen. Liveakter och DJ:s hela natten lång, med Legowelt, Rude 66, Bankgok Impact, DJ Overdose & DJ Technician, TLR m.fl.
Legowelt har som vanligt en massa nya släpp på gång, under diverse alias. Gladaste nyheten är att de två senaste Salamandostolvorna "Follow The Messiah" och "The World To Come" som tidigare bara funnits för digital nedladning äntligen når Bunkers skivpressar i oktober.
4. Zerkalo - Stoi Storoni Zerkala pt.1 & 2 (Clone)
Legenden Gerald Donald (Drexciya, Dopplereffekt, Japanese Telecom etc) är tillbaka med ytterligare ett nytt projekt. Tillsammans med sångerskan Viktoria Lucas släpper han under namnet Zerkalo mörk elektronik med sovjetiska förtecken. Två tolvor släpper de samtidigt, men som vanligt kommer de väl att vara slut innan månaden är över.
Vi har väntat på denna i över ett år nu, och nu verkar det äntligen bli av. 240 Interceptor står för musiken, Luke Eargoggle står för texten, och sonen Elliot står för sången i denna synthdänga som blivit en modern klassiker i den Göteborgska elektrovärlden redan innan den släppts.

måndag 28 september 2009

Halva liv och intellektuella frågor med Mats Strandberg

Idag gästbloggar Ida om Mats Strandberg nya bok Halva liv. Dessutom har Mats varit überschysst och svarat på våra 5 otroligt intellektuella frågor. Fatta grejen! Här får ni läsa det:

Jag är sjuk igen och det är inget vidare men det finns ju positiva grejer med det också. Som att det blir mycket lästid när jag inte orkar stå på benen och dessutom är sådär härligt feberrosig och feberblödig. Halva liv av Mats Strandberg har varit ett ypperligt sällskap denna annars otroligt trista dag. Halva liv är en parallellberättelse som dels utspelar sig i nutid och dels under 50-talet. Huvudperson är den inte alltför stabila relationsexperten Jessica som efter sin farmors död ärver en bok som visar sig innehålla ett flertal familjehemligheter som ställer saker på sin spets. Vi får alltså ungefär vartannat kapitel om Jessica i nutid och vartannat kapitel är boken Jessica ärver och den utspelar sig alltså i 50-talets Stockholm. Sen finns det även en bihistoria om Jessicas försvunna pojkvän men den gillade jag inte alls, det spåret fångade mig inte alls på samma sätt som det andra. Jag gillade Halva liv, språket är liksom handlingen rätt smaskig och dramatisk och det menar jag på bästa tänkbara sätt, det är underhållningslitteratur med viktiga lärdomar och frågeställningar inbäddade i dramat. Och det är ju den där familjehemligheten som ger lärdomarna och de intressanta frågeställningarna som jag skulle vilja sälja in boken med, banka den i huvudet och säga LÄS! men då har jag ju avslöjat grejen och det är ju inget roligt. Hur som, vi får en uppgörelse med det instängda 50-talet och hur konventioner kan skada människor men också hur man faktiskt kan hitta sitt eget sätt att leva trots att alla fördömer det. Nej, nu ska jag sluta gå som katten kring heta gröten för att undvika spoilers. Läs Halva liv och ha det hulkigt och härligt en stund istället.

Och här kommer Mats Strandbergs otroligt intellektuella svar!
1. Vilken är den bästa bok du har läst?-
Jag tror det måste bli Richard Yates Revolutionary Road, för att den är så helgjuten från första sidan till sista.
2. Vilken är den bästa skivan du vet?
Madonnas Like a prayer. Också helgjuten från början till slut. Välsnickrade, personliga texter och alldeles perfekt pop.
3. Vilken är den bästa filmen du vet?
Magnolia har en väldigt speciell plats i mitt hjärta. Dör lite varje gång jag ser Julianne Moore i apoteksscenen.
4. Vilken är din värsta läsupplevelse?
Chuck Palahniuks Haunted. Jag älskar honom men just den är så fruktansvärt, fruktansvärt äcklig. Jag mådde illa på ett sätt som jag aldrig gjort förut.
5. Om du var en bok, vilken bok skulle du då vara?
Hahaha! Herregud, jag har ingen aning. Men jag VILLE verkligen vara Laura Palmer när jag var pubertetsunge och läste Laura Palmers hemliga dagbok av Jennifer Lynch. Jag var alldeles för ung för att riktigt kunna hantera ämnen som knark och horeri och sexorgier och mystiska budskap från ugglorna, för att inte tala om demoner och incest. Jag var mer sugen på att vara mest populär i stan, få bli ett vackert lik och allt det där. Det var rena teen angst-drömmen.

Krig + hiphop + Jordbro + Philadelphia =LOVELY!!!

Om jag ska vara ärlig, i början tyckte jag att den här boken krävde lite mer av mig än jag orkade. Efter att ha tagit mig igenom första 10 sidorna blir det dock en av de bästa böckerna jag läst på väldigt länge. Kevin Fratos Numera negerkung är närapå ett mästerverk som kryper in i dig, sätter sig i din hjärna och börjar rumstera om.

17-årige Harley flyr från USA efter att ha skrivit upp sig för armén, fått kalla fötter när han ska bli ivägskickad till Irak och kommer istället till Sverige, närmare bestämt Jordbro (samma sak gjorde en hel del soldater under vietnamkriget, om det kan man bl.a. läsa i Desertören och Vietnamkriget). I Jordbro läser han svenska för invandrare, kämpar mot sin lärare, längtar hem, sitter i sin lägenhet och undrar varför människor inte pratar med honom och börjar så småningom lära känna några typer. Allt som händer Harley får vi följa i hans brev hem, till sin flickvän och till sin bror (som är i Irak och himla mystisk) samt i hans uppsatser som lämnas in till den humorbefriade läraren fröken Widrik. I uppsatserna är Harley Lay-Z, världens lataste hiphopstjärna som säljer platinum, är älskad av alla tjejer och har allt bling man kan önska.

Det som är så fantastiskt med den här boken är att språket är alldeles underbart och en rejäl del av berättelsen. I uppsatserna, som är fulla av direktöversättningar från engelskan i stil med höft hoppstjärna, hård-rumpa, trafik-sylt etc, förändras gradvis Harleys språk. I breven, som är på engelska, flyter språket så bra att jag blir alldeles andlös och upptäcker att jag helt plötsligt läst flera sidor utan att ens märka det. Att svenskan inte är Fratos modersmål hade kunnat göra boken sämre men istället för att det blir ett problem för romanen har han gjort det till en grej och använt det till sin fördel, snyggt och smart!

Numera negerkung är en mörk bok, varken det Sverige eller det Philadelphia Harley beskriver är några roliga platser, det är utsatthet och fattigdom. Men samtidigt alltid bättre än Kriget som alltid är närvarande i bakgrunden. Alltså socialrealism på hög nivå. Humorn gör dock att man inte totalt dukar under för den totalt tröstlösa verklighet som Harley lever i utan istället tar till sig hans historia och utsatthet.

Jag satsar min Österlenhatt på att den här boken kommer bli nominerad till Borås debutantpris.

Kevin Frato har dessutom varit så bussig att han har svarat på våra 5 otroligt intellektuella frågor, här kan ni läsa hans svar.

1. Vilken är den bästa bok du har läst?
Jag tankte svara John Grays Män är från Mars, kvinnor är från Venus, som var obligatorisk läsning på en kurs jag gick på universitetet. I USA alltså. (Det kan vara en förklaring, för alla som undrar hur amerikaner tanker). Men egentligen har Ursula K. LeGuins Trollkarlen från Övärlden betytt mer för mig än någon annan bok, jag läste den om och om igen som barn/ungdom.

2. Vilken är den bästa skivan du vet?
Jethro Tulls Thick as a Brick, som är ett rockepos på vinyl. Eller The Streets: A Grand don't Come for Free, som är en kärleksroman på hip-hop.

3. Vilken är den bästa filmen du vet?
The Big Lebowski av bröderna Cohen. Bunny Lebowski från Moorehead, Minnesota är oförglömlig. Min hustru och jag tältade en gång i Moorehead, Minnesota. Skulle donera blod dagen därpå, men myggorna hade tyvärr redan hunnit ta allt!

4. Vilken är din värsta läsupplevelse?
När jag på universitetet läste kurser om Förintelsen, Vietnamkriget och klimatförändringar samidigt. Jag trodde att apokalypsen var förestående, och ringde hem till en professor i botanik för att höra med henne om ätbara växter.

5. Om du var en bok, vilken bok skulle du då vara?
Då skulle jag helst vara ett skrivblock, nerklottrat med anteckningar och halvfärdiga berättelser. Och så skulle jag tappas bort vid 30th Street Station i Philadelphia och hittas av en New-Yorkförläggare som raskt publicerade innehållet i sin helhet. Och vann ett Pulitzer-pris för det.

lördag 26 september 2009

Bibliotekarier kan allt, speciellt om häftig musik

Anna Jonsson är inte bara bibliotekarie. Hon gillar också zombiefilmer, är från Lappland och är med i eminenta teatergruppen Teater Kaiserin, där hon har bandet The Kaiserins. Om sitt band skriver Anna "Vi har lite roliga låtar och låtsas att vi kan spela musik och driver lite med bandattityder och genrer." - Ah, det låter skitspännande, och att vara spännande faller sig ju naturigt för oss bibiotekarier. Här ger Anna er Höstens musikhändelser!

Först och främst: Roxette återförenas! Ja alltså detta kan ju bli hur spännande som helst. Och det kan också bli platt fall. Per Gessle klarar jag inte av men man kan liksom glömma bort hans delaktighet lite, han tar inte så stor plats i denna duo tack och lov. OM de inser att vi inte vill höra Roxette a la 2009 utan Roxette som om det vore 1986 kan det bli mycket intressant.

Juliette Lewis släpper nytt med skivan Terra Incognita, nu utan bandet The Licks som hon sparkade. Det nya bandet skulle heta Juliette and the New Romantics men vad som hände med det vet jag ej. Skivan släpps bara under Juliette Lewis namn. Kanske lika bra? Hur som helst så tror jag att det kommer att fortsätta komma mycket gott ur den kvinnan. Intressant skådis OCH bra rockstjärna.

Ytterligare en intressant återförening: The Cranberries drar ut på turné och nya låtar blir det också. Ojoj detta är så himla mycket 90-tal för mig. Är mindre spänd inför denna återförening och tror kanske inte lika mycket på den, men är likväl väldigt nyfiken på vad det kan medföra.

Alltså döm mig inte nu, men allas vår Tommy Nilsson spelar bland annat i Borås. Tommy åh Tommy med den fantastiska rösten och sin långa närvaro. En gång var jag på fest hemma hos Tommy. Planterade en skiva av min pojkväns ”bandprojekt” Thomas Nilsson, som låter så mycket Ledin och Tommy som det bara går. Tänkte att han skulle tro det var något som han själv hade slängt ihop… Vi hörde dock aldrig något om det. Kontakta mig om du läser detta Tommy och behöver lite inspiration.

Sen spelar även White Lies på Berns i Stockholm. Jag gillar verkligen White Lies och önskar att de ville spela här i Göteborg istället. Under tiden får jag lyssna och digga här hemma…

fredag 25 september 2009

Författaren ger er bästa fantasyn

Pål Eggert är mannen med den i särklass häftigaste och ccolaste boksmaken jag vet. Ars Moriendi skrev han för några år sedan och snart är han aktuell med en ny bok. Det ni! Till dess kan ni njuta av denna rafflande intervju.

1. Vilken är den bästa fantasybok du har läst?
Nu tänker jag börja med att fucka upp Elins intervjufrågor. Jag läser inte jättemycket fantasy, däremot en hel del fantastik, vilket är en något bredare kategori. Jag läser t ex mycket som kallas skräck, men absolut inte för att bli rädd, för det blir jag inte. Däremot sysslar skräck ofta med förskräckliga teman, som ensamhet, utsatthet, förövarmentalitet eller rädsla, tillika med övernaturliga inslag som ger texten en suggestiv kraft. Det finns ofta en socialrealistisk skitighet i skräck som jag gillar.

De böcker som påverkat mig mest och gett mig den starkaste upplevelsen ser jag kanske inte heller som de bästa i nuläget. Ringtrilogin som en gång i tiden var det mest omvälvande jag läst ger mig t ex väldigt lite nuförtiden. Men ett rent fantasyverk som jag läst för inte så länge sedan, och som är riktigt bra, är The Steel Remains av Richard Morgan. En annan fantastikförfattare som jag tycker mycket om är C J Håkansson som inte bara är bra för att vara svensk utan borde stå sig internationellt

2. Vilken är den bästa fantastylåt du vet?
Det är väl inte heller strikt fantasytema, men Satyricons "Black crow on a tombstone" är fin som fan.

3. Vilken är den bästa fantasyfilmen du vet?
Det är inte alls creddigt att säga det, men jag är löjligt förtjust i Sagan om ringen-filmerna. Jag suckade av tillfredsställelse när jag såg Sagan om ringen första gången. Håller man sig strikt till fantasy så finns det inte mycket, och ännu mindre som är något att ha. Men på 80-talet gjordes det en brittisk TV-serie, 'Robin of Sherwood, som var riktigt bra. Annars ser jag gärna skräck från Asien eller Balaguerós filmer.

4. Vilken är det sämsta fantasyn du har läst?
Jag har faktiskt lyckats undvika sådana som Robert Jordan och Eddings. Nej förresten, Jordan skrev en Conanbok, 'Conan Erörvraren', som kom ut på svenska för väldigt länge sedan. Den var verkligen skit.

5. Vilken bokkaraktär är mest fantasy?
Han är kanske inte mest fantasy, men Moorcocks Elric är en bokkaraktär som jag alltid har i bakhuvudet vad jag än skriver. Han är precis så motsägelsfull och rörig som verkliga människor är, och ändå en riktig hjälte - och antihjälte. Som sagt, motsägelsfull.

torsdag 24 september 2009

Litterära samtal med Elin och Siska 28

Idag ägnar vi våra litterära samtal åt fantasy! Här kommer det ... Elin & Siskas fantasyfavoriter!


Siska gillar Nail Gaimans Neverwhere.

Elin gillar J K Rowlings Harry Potter böcker.

onsdag 23 september 2009

Fika! Och lyssna på två hippa typer som pratar om Internääät

Imorgon börjar ju Bokmässan, vilket som ni nog kan ana är bibliotekariens motsvarighet till julafton. Ska ni också dit kära läsare? Tänker ni "men ååååååh, bokmässa nu igen, suck och stön, det händer ju aldrig något roligt där"? Oroa er inte! Ni kan komma och lyssna på Elin och Siska när vi pratar om hur vi jobbar med vår blogg etc för att få folk att bli pepp på läsning och böcker (läsfrämjande arbete kallas det på bibliotekariska). Ni hittar oss på Biblioteksföreningens scen torsdag 10:15 och fredag 11:45. Siska har dessutom knåpat ihop en powerpointpresentation inspirerad av postminimalismen, bara den är ju sjukt spännande att se! Dessutom pratar vi bara i 10 minuter och det ligger bredvid ett fik så man kan äta bullar samtidigt...

And the winners are....


... Jenny Möglebust och Ida Norinder! Ni lyckade svara på alla rebusarna i vår mycket kontinentala och spännande spanska bokrebustävling! Och ni svarade alldeles rätt!

Rätt svar var:
1. Hundra år av ensamhet - Gabriel Garcia Marquez
2. Andrarnas hus - Isabel Allende
3. Dragspelarens son - Bernado Atxaga
4. Ängelns lek - Carloz Ruiz Zafon
5. Don Quiote - Miguel Cervantes

Grattis Jenny! Grattis Ida! Ni får en biljett var till Bokmässan! Hurra för er och GRATTIS!

Bilbos (och Frodos!) födelsedagskalas och intellektuell fantasy

Igår firades Bilbos (och Frodos!!) födelsedag på Högsbo bibliotek. Det fantastiska och fina Tolkiensällskapet Mithlond kom med hembakat, fina kläder och svärd och så här festligt var det. Det dansades till och med! Vi passade på att fråga Patrik Centerwall, sällskapets ordförande, om intellektuell fantasy.

1. Vilken är den bästa fantasybok du har läst?
Mitt svar är nog lite förutsägbart - frågar man ordförande för Göteborgs Tolkiensällskap vilken som är den bästa fantasybok han har läst så får man inte mycket tillbaka på pengarna om man satsar dem på JRR Tolkiens mäktiga epos "The Lord of the Rings". Frågan är om jag inte till och med kan gå så långt att jag vågar påstå att det är den bästa bok jag har läst. Trots att jag var ganska ung när jag läste den första gången (12 - 14 år) och trots att jag har läst om den hur många gånger som helst så blir jag fortfarande lika trollbunden av Frodos resa från Fylke till Mordor. Ibland händer det att jag frågar mig varför. Varför är jag så fascinerade av en bok som handlar om ett gäng ganska ytligt tecknade karaktärer som är ute och går med en magisk ring som ska förstöras, träffar lite alver och sjunger lite? En sak är i alla fall säker - det handlar inte om nostalgi, för mig är det mer än så. Det handlar om att Tolkien lyckas med konststycket att skapa en så fantastisk och komplett sekundärvärld, och det är detta som mer än något annat lyfter boken. Du känner dig som läsare så säker när Tolkien tar dig i handen och guidar dig genom Midgård. Tolkien har naturligtvis fler litterära kvaliteter, få kan till exempel gestalta vemod på ett så levande sätt som han. Men det mest fantastiska är världen som sprang ur hans penna.
Så efter denna lilla utläggning kanske det är intressantare att fråga sig vilken som är den näst bästa fantasybok jag har läst? Då skulle jag välja något av China Miéville, som i mångt och mycket är Tolkiens absoluta motsats. Där man i Tolkiens feodala medeltida värld tar en pipa och en öl i väntan på att konungen ska komma tillbaka så tar man en cigg i Miévilles hårda urbana värld och hoppas innerligt att konungen ska hålla sig borta. Ända tills jag läste Mievilles senaste bok, The City and The City, så hade jag nog sagt att Perdido Street Station är hans bästa bok. Men nu är jag inte riktigt lika säker.

2. Vilken är den bästa låten med fantasytema du vet?
Det finns väldigt mycket bra instrumental musik med fantasytema - inte minst en hel del filmmusik, och om jag skulle välja ut någon favorit så skulle jag antagligen fortfarande hålla på och fundera. Därför är jag så fräck att jag väljer en hel platta: Pink Floyds debutalbum The Piper at the gates of dawn, en skiva med flera fantasyinspirerade låtar, t ex Lucifer sam, Mathilda Mother, Flaming och The Gnome. Dessutom inleds hela skivan med en rymdinspirerad låt. Syd Barrett rules!

3. Vilken är den bästa fantasyfilmen du vet?
En av de starkaste filmer med fantasiska inslag jag vet är Ingmar Bergmans Det Sjunde Inseglet. Det finns säkert någon som skulle vilja påstå att det inte alls är en fantasyfilm, men om den brittiska tidningen SFX klassificerar den som det så duger det åt mig. Min favoritscen är när Döden förklarar för en av skådespelarna att hans föreställning är inställd. På grund av dödsfall...

4. Vilken är den sämsta fantasyboken du vet?
Jag undviker dåliga böcker, men jag minns när jag var ung och läste all fantasy jag kom över som fanns på svenska. Då hittade jag en bokserie som handlade en kille som hette Belgarion som skulle ut på äventyr. Det var väl, milt uttryckt, ganska lama äventyr han gav sig ut på. Nu vet jag att det är populärt att skälla på Eddings, men jag måste vara ärlig. Faktum är i och för att jag har läst en av Terry Brooks böcker också, men min hjärna har varit snäll nog att låta mig glömma bort den upplevelsen så det får bli Eddings som hamnar på jumboplats.

5. Vilken bokkaraktär är mest fantasty?
Smaug - draken i Hobbiten. Han är en sådan karaktär som varje fantasybok måste ha. En storslagen fiende som det pratas om boken igenom och som stämningen byggs upp kring. När vi väl träffar honom eller henne så är det sällan han eller hon verkligen lever upp till våra förväntningar. Men Smaug inte bara lever upp till förväntningarna, han överträffar dem. Dessutom är han en drake och frågan är om det finns något annat så solklart uttryck för fantasy?

tisdag 22 september 2009

Elin och Siskas livsnödvändiga fantasylista

Idag fyller Bilbo år! Hurra för honom! Vill ni vara med och fira hans födelsedag så kom till oss på Högsbo bibliotek då Mithlond kommer hit och har ett hejdundrande kalas med dans, högläsning, hembakat och dräkttävling. Och inte nog med det, här kommer Elin och Siskas viktiga fantasylista med både böcker och musik på!

Ett av mina starkaste tv-minnen från min barndom var filmatiseringen av Narnia-böckerna. Det var så spännande att dom där barnen hittade en helt annan värld i en garderob! Jag älskade CS Lewis böcker. De hade ju liksom allt - kampen mellan gott och ont, modiga barnen, talande djur (ja, jag gillar sånt) och märkliga varelser och jag hatade den hemska häxan och den där svekfulle pojken. /Elin


Min motvilja till medeltidsfantasy kan man lätt spåra tillbaka till en specifik person. David Eddings. Jag plöjde alla Belgarion- och Malloreaböcker i 12-årsåldern. Inte fantastiska epos direkt men spännande och händelsefyllda. Dock innebar detta att jag för alltid skulle kanna ett milt hat mot dessa böcker med sina värdelösa brudarna som varje gång det var någon häftig strid alltid skulle koka stuvning. Alltså, om jag fick välja mellan att sticka mitt tvåhandssvärd i en argsint drake, iklädd min rustning och backuppad av mitt gäng med trollkarlar och besvärjare skulle jag ju göra det och inte sitta vid en brasa och koka kål. Nä, fy!/Siska


Silverhästen av Lene Kaaberbøl
I måndags gjorde jag bort mig genom att ondgöra mig över fantasygenren på Bokhora. Jag drog hela genren över en kam och sa att den var tråkig och stereotyp. Det var såklart en grov förenkling. Det finns massor av bra fantasty för ungdomar. Silverhästen är precis så. Dessutom är den i hemlighet en efter katastrofen-bok och det äääälskar jag! Kat är en ung tjej som lever i en värld med helt andra genusmönster än vår. Bättre eller sämre vet jag dock inte om jag tycker det är. En dag kommer en mystisk silverhäst till gården och Kat kommer så småningom ut på ett hejdundrande bra äventyr. Kaaberbøl skriver alltid bra och nytänkande ungdomsfantasy som verkligen utnyttjar fantasygenrens potential att beskriva en verklighet som är annorlunda på fler sätt än att det finns drakar och det här är verkligen inte ett undantag. Inga stuvningskokare här inte!/Siska


Allvarliga män som sjunger allvarligt på tyska om flöjter, trollkarlar och prinsessor? Som blandar in medeltidsinstrument i någon sorts metal? Låter det som en hit? Då gillar du In Extremo och Schandmaul./Elin





Rhapsody - The Emerald Sword Alltså seriöst. Vad är det med fantasymusik? Måste det vara såhär dåligt för att man ska få känslan av hur det känns att svinga sitt svärd, ridandes på sin häst ner mot slagfältet? Men lite roligt är det såklart, speciellt här där man kan läsa texten samtidigt. Texten måste f.ö. vara den ultimata definitionen av ordet LÖKIG./Siska


Elin och Siska har väldigt svårt att hitta bra fantasymusik, kan ni hjälpa oss? Och vad tycker ni är bra och dålig fantasy?


måndag 21 september 2009

Siska pratar om kontrafaktiska nazister i radion

Var det någon sjuk moster som kom i vägen när ni skulle lyssna på mig i P4 vid 11 idag? Eller var det så bra att du vill höra min ljuva stämma igen? Lugn, klart du kan lyssna på det igen! Här kan du lyssna på det, 7.30 in i programmet alltså.

Böckerna jag pratade om var

Attentatet i Pålsjö skog av Hans Alfredsson
Den veckotipsade jag om förra måndagen, här kan du läsa det

Konspirationen mot Amerika av Philip Roth
Delvis självbiografiskt om Philip som växer ut en en rätt fattig men kärleksfull judisk familj i Newark på 1940-talet. I den här boken är det dock inte Roosevelt utan den antisemitiske Lindbergh (ni vet han med det kidnappade barnet som flög över Atlanten) som är president när andra världskriget härjar i Europa. USA blir mer och mer antisemitiskt.

Jag var en arier av Tony Samuelsson
Den här boken har jag recenserat här

Kärlek, klass och en bibliotekarie

En bok om en bibliotekarie! My god, hur bra kan det bli undrar man! Inte mycket bättre än så här, tänker jag hela tiden när jag läser Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld. Boken handlar om Alice, en ordentlig och stillsam bibliotekarie (vi är ju stillsamma och skötsamma av naturen, vi bibliotekarier). Med sig i bagaget har hon en traumatisk upplevelse från ungdomen, då hennes tonårsförälskelse dör i en bilolycka som hon orsakar och hon plågas av skuld. Nåväl, den stillsamma, intellektuella bibliotekarien träffar partyprinsen, rikemanssonen och charmören Charlie och förälskelsen är ett faktum. Men kan kärleken överbrygga skillnaderna mellan dom? De politiska, intellektuella och klassmässiga skillnaderna? Kan man älska någon vars värderingar man föraktar? Alice och Charlie gifter sig, går igenom en massa jobbiga grejer, Charlie är ett svin rätt ofta och så gör han politisk karriär och når toppen – som president. Boken baseras på Laura Bush liv ni vet hon som är gift med George W Bush.
Curtis Sittenfeld är i sitt esse när hon skildrar den överklassfamij som Alice gifts in i. Med mycket humor beskriver hon hur den försynta, intellektuella medelklasskvinnan försöker lära sig koderna i den snuskigt rika och inte så lite vulgära och svinrika familjen. Mycket handlar om klass, mycket handlar om kärlek, mycket handlar om rasmotsättningar, en hel del handlar om sex. En fullkomligt fantastisk och mångbottnad roman som man inte kan lägga ifrån sig, så himla bra är den.

söndag 20 september 2009

Ida gästbloggar: Boktips för kristider

Det är ju inte så livat nu för tiden, det är KRIS och det finns inga jobb och de jobb som finns kanske snart inte finns mer. Och då ska man ju kämpa och leta och använda sitt kontaktnät för att hitta ett nytt jobb för jobben finns där det hänger bara på dig om du verkligen vill ha ett jobb. Och alla de där utropen och kraven kan ju göra en rätt deprimerad, och ibland behöver man annan uppmuntran än ”skriv till företagen och förklara varför just du är oumbärlig!” Det är då man ska läsa följande böcker. För att fatta att ibland är det faktiskt inte ditt fel att du får sparken eller inte får ett nytt jobb.

Körd av Barbara Ehrenreich
Barbara Ehrenreich är amerikansk journalist som slog igenom i Sverige när hon wallraffade inom de lägst betalda arbetena i USA i boken Barskrapad. Körd är en form av uppföljare, hon använder samma metod, under fingerat namn lever hon som en i den grupp hon vill beskriva, men nu är det den välutbildade medelklassen hon beskriver. Det handlar om mellanchefer, datortekniker och informatörer. Ehrenreichs plan är att söka ett jobb som PR-agent eller kommunikatör, få det och sen skriva om det. Det visar sig dock att det inte är speciellt lätt att få jobb överhuvudtaget, oavsett hur mycket pengar man investerar i coacher, ny make-up och karriärböcker. Boken utvecklas istället till att bli en berättelse om arbetslöshet och de människor som skaffat sig en karriär på just arbetslöshet. Mängder av karriärcoachtips gås igenom och det är fantastiskt att få läsa hur en ambitiös journalist försöker förstå vad som egentligen menas med att vara plåtmannen från Oz, vad Elvis har att göra med det och om det är värt 1200 dollar att få reda på om man är utåtriktad eller en detaljmänniska. Barbara Ehrenreich påminner om de strukturer som det är så lätt att glömma bort när alla verkar tro att bara man tror på sig själv så ordnar det sig.

Så fick vi se slutet av Joshua Ferris

Det här är något så ovanligt (och trevligt) som en kollektivroman om en arbetsplats. Handlingen utspelar sig på ett kontor som jobbar med reklam och PR och vi får följa vår månghövdade huvudperson när det börjar gå nerför och folk måste sparkas en efter en. Under tiden ägnar sig de kvarvarande åt att mobba mellanchefen, ha ångest över sina lån och sno kontorsstolar av varandra. Man kan få många tips om saker att göra medan man väntar på varslet och också få tips på hur man sämst hanterar en uppsägning.
Läs inte: Självhjälpsböcker som handlar om hur du kan förändra dig så att du får vad du vill ha. Släpp det för en dag, acceptera att du inte kan förändra speciellt mycket genom att bara ändra på dig själv och gå inte på att det bara är du som är ansvarig för din lycka. Skyll på allt annat än dig själv och vägra göra en enda affirmation till.

lördag 19 september 2009

Irland, James Mason, etik och rebeller - helgens filmtips av Sanjin

Odd man out (1947)
Regi: Carol Reed
I rollerna: James Mason, Robert Newton, Cyril Cusack m fl.
Distribution: Studio S

I andra världskrigets kölvatten förändrades naturligtvis frågor kring etik och moral. Med de hemska upptäckterna av vad människor var kapabla att göra mot varandra var det svårt att på något sätt återgå till det normala. Gränserna som flyttades med flera kilometer och inte med några ynka steg omöjliggjorde tillbakagången till det man ansett ha varit normalt en gång i tiden. Adorno proklamerade att poesin efter Holocaust inte längre var möjlig.

När det gäller efterkrigsfilm, började en större och grymmare realism visas upp. Natt och Dimma, Alain Resnais kompilationsdokumentär försökte på ett väldigt visuellt sätt fånga tragedin i koncentrationslägren. Italienska neorealismen och tyska ”ruinfilmer” fångade misären, och i vissa fall en stor förtvivlan hos marginaliserade människor.

En annan regissör som med hjälp av städer som kulisser försökte tränga in i efterkrigstiden människors förändrade psyke var Carol Reed. Hans mest kända film är Tredje mannen (1949) där stora politiska maktspel påverkar små människors liv i den uppdelade staden Wien, och där korruption, organförsäljning och diverse andra smutsiga affärer uppstår som en konsekvens av krigets extrema tillstånd.
Odd man out är dock lika intressant, spännande och intelligent i sin skildring av människor som balanserar på den tunna linjen mellan det som avses vara gott och ont som Tredje mannen.

Filmen tar upp problem på Irland där en rebellgrupp planerar ett bankrån, som dock går snett och där huvudpersonen, spelad av James Mason, måste klara sig på egen hand oh under en natt träffar på en galleri av olika personligheter som antingen försöker hjälpa honom eller se till att på något sätt åstadkomma egen vinning på hans bekostnad.
Fotot sköttes av den legendariske Robert Krasker, en man som skulle få Oscar för bästa foto i Tredje mannen. Krasker var under denna tid tydligt inspirerad av den tyska expressionismen och man ser spår av det fotoarbete som skulle förfinas i The third mans fantastiska jaktscener i Wiens kloaker. Även här spelar skuggorna och undangömda platser en stor roll och chiaroscuro andas filmen igenom.

Den största bedriften är dock Reeds karaktärsnyansering. Man vet inte vilken organisation Mason tillhör (dock kan man gissa sig till IRA) och alla personer man möter i filmen har både goda och onda sidor, naturligtvis beroende på situationen de möter. Därför blir inte filmen en pekoral över vad som är moraliskt försvarbart eller inte, utan ställer snarare frågor till åskådare om hur de hade reagerat om de hade ställts inför vissa viktiga val i livet.

Ett måste för cineaster helt enkelt.
/Sanjin Pejkovic

fredag 18 september 2009

Otroligt intellektuella och Högsboaktuella artister!

På lördag bör ni vallfärda till Högsbo bibliotek klockan 12.30 för att uppleva vårt viscafé med Emanuel Blume och Isabel Evers. Det finns inga norska elefanter heter deras program med visor och posei här på Högsbo bibliotek. Emanuel och Isabel har varit så modiga att dom har svarat på våra intellektuella frågor! Här kommer det:

Emanuel Blume:
1. Vilken är den bästa bok du har läst?
Jättesvårt att säga den bästa bok jag läst nånsin, möjligen Den Oändliga Historien av Michael Ende, eller 2001-serien av Arthur C. Clarke. Tordyveln Flyger i Skymningen av Maria Gripe läste jag väldigt många gånger när jag var yngre.

2. Vilken är den bästa skivan du vet?
Det skulle kunna vara Rubber Soul med Beatles.

3. Vilken är den bästa filmen du vet?
Det har jag faktiskt ingen aning om... Fråga Isabel!

4. Vilken är den sämsta boken du har läst?

Det finns en del riktigt dåliga böcker i såna här amerikanska löpande band-ungdomsbokserier, t.ex. Phantom Valley. Där varje kapitel, som är runt 4-5 sidor, ska sluta gastkramande men det bara blir komiskt.

5. Om du var en bok, vilken bok skulle du då vara?
En djupt psykologisk men romantisk äventyrsbok med science fiction-inslag som inte är färdigskriven än!
Isabel Evers:
1. Vilken är den bästa bok du har läst?
"Att skriva" av Stephen King är gudomlig. Jag har den alltid i väskan och har läst om den ca 6 gånger.
Jag är en såndär människa som läser och läser om, så favvoböckerna är ofta barndomens böcker:
allt som Roald Dahl skrivit och Den Oändliga Historien av Michael Ende.

2. Vilken är den bästa skivan du vet?
Ojoj! Ska man ha en favoritskiva nu också?! Jaja... Hoolabandoola band "Vem kan man lita på" då kanske och alla Dan Viktors skivor!

3. Vilken är den bästa filmen du vet?
Den tatuerade änkan, helt klart, om jag måste välja en.
Emanuels favvo lär vara Monopol med Galenskaparna.

4. Vilken är den sämsta boken du har läst?
Läser egentligen inga dåliga böcker, eftersom jag tröttnar och läser nått annat istället.
Möjligen Harry Potter (ja, jag har läst alla böckerna både på svenska och engelska)...
Annars är det nog en novell av Stephen King som heter Grått Slem, eller om det var grottslem.

5. Om du var en bok, vilken bok skulle du då vara?
En tunn, konkret och härligt finurlig diktsamling av Lucas Moodysson eller Sojla Krapu eller Claes Eriksson.
Eller allihopa i en salig blandning. Ja, precis!

Elin och Siskas fantastiska spanska bokrebustävling

Nästa helg är det bokmässa här i Götet och då är det tema Spanien! Caramba! Nu har vi satt ihop en spännande och kontinental bildrebustävling åt er. Ja, nummer fem är inte så mycket en rebus - utan där får ni associera lite fritt - men det klarar ni! Priset är fantastiskt - två vinnare får varsin inträdesbiljett till mässan - tjoho! Maila in författare och titel på dessa fem spanskspråkiga böcker senast tisdag 22/9 till elinochsiska(a)gmail.com.

Rebus 1:


Rebus 2:


Rebus 3:
Rebus 4:



Rebus 5:



Lycka till och missa inte Elin och Siska på mässan! Om du kommer till Biblioteksscenen i E-hallen torsdag 10.15 eller fredag 11.45 så får du se oss hålla en spexig presentation av hur vi jobbar med vår blogg.

Har du målat på dig corpse painten men vet inte vart du ska gå?

Har du målat på dig corpse painten men vet inte vart du ska gå? Då är det bara att fortsätta läsa, Alexander Estelle listar nämligen höstens musikhändelser, om Black metal. Allt jag kan om black metal har jag lärt mig av Alex (ja, eller nästan). På ett superbt sätt förenar han rejält nörderi med ett uppsluppet intresse för gamla döda gubbar och lite yngre gubbar som skriker och kanske gärna skulle vara döda.

1. Blasphemy spelar i Finland 24 oktober. Tillsammans med Revenge, Archgoat, Proclamation och Black Witchery (det är en tvådagarsfestival men de andra banden som spelar dagen innan är helt ointressanta, förrutom Denial Of God). Biljetterna till lördagen är redan slut. Jag har ingen. Och det är inte som att Blasphemy spelar särskilt ofta någonstans. Jag tror inte att de har spelat live sedan 2001 och de har inte spelat i Europa sedan mitten på nittiotalet (diverse fängelsestraff anges vara en av anledningarna till bristen på aktivitet). Nåja, det lär ju bli ballt iallafall. Fast å andra sidan kan det nog bli ganska påfrestande, eftersom hela lördagens line-up spelar vad som nuförtiden kallas Bestial Black Metal vilket i längden kan bli lite väl over the top då den karaktäriseras av utvecklingsstörd brutalitet, getkrigare, patronbälten, högt tempo, hårt men fult ljud och en känsla av att någon med mycket muskler och nitar har hällt kaustiksoda i öronen på en. Sen så är ju inte Proclamation och Black Witchery världens bästa band på något sätt, men allt det vägs upp av att Blasphemy har skrivit "Ritual". Är ni nyfikna? Info och myspace-länkar finns här. Du vet att du vill.

2. 13-14 november anordnar amerikanska vinylnörderibolaget Nuclear War Now! en tvådagarsfestival i Berlin där vi återigen får se Proclamation, Revenge och Black Witchery på scen men (i mina ögon) framförallt Bone Awl! Det finns inte nog med ord för att jag ska kunna beskriva exakt hur sjukt bra Bone Awl är. Rå, primitiv minimalistisk punkinfluerad black metal med en total brist på krusiduller. Låtar där ett minimum av riff används och där passagerna i låtarna oftare markeras av ändringar i trumspelet än av att basen eller gitarren gör något annorlunda, och det utan att trumspelet blir meckigt och låtarnas helhet förstörs. En estetik som snarare är inspirerad av noise/industri eller konstrock än black metal men ändå genomsyras av ett svart, djävulskt obehag och en infernalisk avsky för allt levande. Texter som skulle kunna klara av att publiceras för sig själva, som poesi. Har ni möjlighet att kolla upp deras fullängdare från 2007 ("Meaningless Leaning Mess") så gör det. Gillar du den inte så är det dig det är fel på. Andra band som ska spela är Ares Kingdom (som enligt NWN's genreklassificering ska spela "Deathrash performed with class and grace"), Nocturnal Graves ("Australian barbarian bestial deathrash), Villains ("Fistful of street metal"), Blasphemophager ("Alcoholic black death"), Pest (det tyska Pest, som får nöja sig med att bara spela "Black metal") + ett gäng till (vi får även lära oss att Revenge spelar "Canadian attack metal" vilket måste vara den tuffaste genren typ någonsin).

3. Jag hade ingen aning om vilka SIXX var (eller ens att de fanns) förrän för någon vecka sedan när Nuclear War Now! förklarade att de skulle släppa deras demo Sister Devil på LP och CD. Tydligen är det ett parallelband till stenåldersockultisterna i VON, med den skillnaden att där VON spelar neandertalsblack metal så spelar SIXX någon form av Joy Division-influerad deathrock/postpunk. Det här är sjuklig musikarkeologi och det kan vara hur bra eller dåligt som helst. De ska dock ha samma emfas på satanism och atmosfär som VON och eftersom VON får till en helt magisk obehaglig och uråldrig stämning samt med tanke på hur säregen och unik estetik de hade så bådar det ju rätt gott ändå. Det är för övrigt ett ord som definitivt kan appliceras på VON: Unik. Sjukt jävla egna. Jag har aldrig hört något annat inom någon genre som ens kommer i närheten av att låta som eller förmedla en ens liknande känsla som VON, en känsla som bäst kan beskrivas som att en uråldrig ondska har tagit VON-medlemmarnas kroppar i besittning men inte riktigt förstår hur man använder en kropp och har en väldigt rudimentär och främmande uppfattning av vad musik och instrument är.NWN har förresten alldeles nyligen återsläppt demosamlingen/skivan "Satanic Blood Angel" på både vinyl och CD. Den borde fortfarande gå att få tag på för de som har ett paypalkonto. NWN har den fortfarande på vinyl och den finns säkert på eBay för inte för många kronor om man vill ha den på CD.

4. Uppsalasönerna i Invidious kommer få ut en EP nu under hösten. Har jag inte missförstått djungeltelegrafen helt så ska det tydligen vara en tiotummare vilket ju är extra ballt. Dödsdyrkande old school-döds ska det väl vara, om de inte helt har bytt inriktning helt och hållet, men jag har i vilket fall som helst svårt att se att de skulle släppa något dåligt. I relaterade nyheter så ska In Solitude ge sig ut på en liten europaturné nu under oktober och Invidious spelar i Uppsala 2/10 tillsammans med Morbus Chronoch Neolithium..

5. Det med Invidious närbesläktade Degial ska tydligen in i studion för att spela in en EP med Fred Estby och Nicke Andersson bakom spakarna (vem av dem som ska göra vad har jag ingen koll på alls). Dock verkar den exakta tidpunkten för inspelning väldigt osäker/obestämd så vi får se om EPn behagar visa sig under 2009. Med tanke på Degials utgivningstakt så förväntar jag mig inte att den gör det, men jag förväntar mig stordåd musikaliskt sett påminnande om gudar som Grotesque och tidiga Morbid Angel.
Nu fattas bara pengar.

torsdag 17 september 2009

Elin och Siskas fantastiska bokcirkel

Vi är ju bibliotekarie till själ och hjärta. Det bibliotekarier gillar mest är ju när folk läser. Ännu bättre blir det nästan om man dessutom kan prata om det man läst. Därför starta vi en bokcirkel här. Tillsammans med er, vem som helst eller ingen kommer vi under hösten läsa och diskutera Charles Dickens Pickwickklubben.

Så, vad är nu det här för bok och vem är egentligen Charles Dickens?

Gamle Charlie levde 1812-1870 och är väl för gemene man mest känd som han som skrev Oliver Twist (ni vet, han som är hungrig och ber om en portion till).
Som liten pojk arbetade Dickens på skokrämsfabrik och hade det eländigt. Dessutom besökte han det hemska fängelset i London där hans far satt och fick se folk som hade det ännu eländigare dagarna i ända.
Pickwickklubben var hans genombrott som författare. Den var från början en följetong där man följer en skara herrar och deras öden och äventyr när de reser runt i England för att leta efter historier att dra för de andra grabbarna. Den beskrivs som en humoristisk satir över det brittiska rättsväsendet och var en av Dostojevskij favvoböcker. Dessutom en av de första böckerna som gav upphov till piratkopior! Enligt ryktet är den inte särskilt tung och svår, har åldrats med värdighet och lästes av alla samhällsklasser. Ska bli fantastiskt roligt att läsa! Det hoppas vi att ni tycker också.

Upplägget är som följer: varannan vecka läser vi fem kapitel och sen diskuterar Siska, Elin och vår finfina gästbloggare Ida kapitlen och lägger upp diskussionen här. Självklart vill vi gärna att ni läser och kommer med kommentarer eller bloggar själva.

29 september kommer vi lägga upp första diskussionen där vi läst kapitel 1 - 5.

Sen blir det (typ) såhär:
kapitel 6-10 vecka 42
kapitel 11-15 vecka 44
kapitel 16-20 vecka 46
kapitel 20-25 vecka 48
kapitel 26-28 vecka 50

Vill du vara med? Vill du blogga om boken här eller på din egen blogg? Skicka ett mail till elinochsiska(a)gmail.com så kan vi länka till dina inlägg eller lägga upp ditt inlägg här (självklart får du lägga upp det hos dig också!)

Litterära samtal med Elin och Siska 27

Elin och Siska åkte till Stockholm, tog med sig sina bästa böcker om Stockholm, gick till Stockholms stadsbibliotek och filmade.



Siska hänger på Odengatan och pratar om Gängkrig 145 av Jens Lapidus.


Elin pratar väldigt kort och snabbt om Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad.

tisdag 15 september 2009

2 Otroligt intellektuell stockholmare

Lasse Berghagen - äsch man behöver inte presentera honom mer. Lill-Babs ex, allsångsledare och Stockholmsälskare.
1. Vilken är den bästa bok om Stockholm du har läst?
Stockholm mina drömmars stad av Fogelström
2. Vilken är den bästa låten om Stockholm du vet?
Stockholm i mitt hjärta
3. Vilken är den bästa filmen om Stockholm du vet?

Söderkåkar
4. Vilken är den sämsta låten om Stockholm du vet?

Vet jag faktiskt inte
5. Om Stockholm var en bok, vilken bok skulle Stockholm då vara?

Störst av allt är kärleken

Mer stockholmare än Siskas pappa, Ulf Humlesjö, kan man nog inte bli. Inte nog med att han på ett naturligt sätt kan säga "det är nå't tjall med jonnen" och har bott i Stockholm i nästan hela sitt liv, han är dessutom minst fjärde generationens stockholmare, längre tillbaka är det ingen som minns.

1. Vilken är den bästa bok om Stockholm du har läst?
Det är inte lätt att välja en bok. Per Anders Fogelströms Stockholmsserie var viktig för mig under min ungdom. Den är socialt stark, det går att finna de platser han talar om, den ger en intressant beskrivning av stadens framväxt - och en fin beskrivning av en del av de människor som medverkat till att bygga upp Stockholm. Men det är fem böcker i serien - kanske är den viktigaste Mina drömmars stad . Men det finns en annan serie böcker, den av Sjöwall - Wahlöö, med bland annat polisen Beck som en av huvudpersonerna. Den har också ett socialt engagement och en samhällsbeskrivning som är spännande. Där är kanske Brandbilen som försvann den jag tycker mest om, bland annat för att den plats boken handlar om var en del av det Stockholm jag som barn lekte i men som nu är försvunnen.

2. Vilken är den bästa låten om Stockholm du vet?
I det här fallet är det lättare att göra ett val. Monica Zetterlunds insjungning av Sakta jag går genom sta´n (en svensk version av Walking my baby back home) får mig att rysa när jag hör den. Dels därför att Monica var en fantastisk sångerska, dels därför att den förmedlar på ett sätt som jag kan känna igen, hur det är / var att flanera i Stockholm en sommarnatt: "På Västerbron i den himmelska ron, en spårvagn går ensam och tom." (Men många av Bellmans låtar går inte av för hackor.)

3. Vilken är den bästa filmen om Stockholm du vet?
Här finns mycket att välja på. Låt den rätte komma in, en film om människor i förorten Blackeberg och om mobbning, skräck och vänskap. Ingmar Bergmans film Sommaren med Monika. Vackra bilder, en kärlekshistoria mellan cykelbudet och den tuffa tjejen. En romantisk historia som börjar i Sommarstockholm och som fortsätter ut i Stockholms skärgård och som inte slutar lyckligt. Men kanske är en av de bästa Darling, som skildrar mötet mellan den unga "brats"- tjejen vid Stureplan och en mycket äldre mannen. Fina miljöskildringar från Stureplan och Stockholm och en intressant film om bratskulturen, kön och klass. Dessutom en fin skådespelarinsats av en ung tjej / kvinna.

4. Vilken är den sämsta låten om Stockholm du vet?
Klockorna i Gamla Stan tycker jag kan stå för den. Den finns med i en gammal film med samma namn. Låten har en titel som inte täcks av innehållet. Texten är så allmän, trots att låtskrivaren petat in ordet "gränden", att den egentligen skulle kunna handla om vilka klockor som helst. Dessutom är texten alltför patetisk:

Hör i kvällens strid hur klockorna ringa
från en svunnen tid en hälsning
dem bringar.
Än lever gamla grändens poesi
dess harmoni dess melodi.
En sång dej hälsar när du kommer
till världen
dess klang dej följer på den sista
färden.
Underbara silverklara klockor
som gav mitt liv sin melodi.

5. Om Stockholm var en bok, vilken bok skulle Stockholm då vara?
Varför inte Ture Sventon i Stockholm från 1950-talet? En bok om staden med kondis (Konditori Rota), kriminalitet, vänskap, jul och vinter. Visserligen finns i Stockholm den hårdare världen som skildras i Darling, men här finns också kvar lite av den småstadsidyll Ture Sventons skapare Åke Holmberg beskriver.


Stockholm, Stockholm stad i världen

Den här veckan är det Stockholmsvecka. Alltså inte som att vi åker till Visby och dricker skumpa utan som i att Elin och Siska åker till Stockholm och dessutom bjuder er på diverse godbitar ur den stockholmska godispåsen. Idag får ni veckans lista. 3 böcker om att Stockholm är fint och fantastiskt (och befolkad av pysslingar) samt låtar om att Stockholm är den moderna tidens motsvarighet till BÅDE Sodom och Gomorra.

Böcker om Stockholm
Om man inte kan åka till Stockholm, som man så klart gärna vill göra hela tiden – så får man läsa om Stockholm istället. Redan idag kan vi avslöja att på torsdag får ni avnjuta Elin och Siskas favoritböcker om Stockholm, men i väntan på detta spännande så kan ni läsa de här böckerna istället:

Stad i förvandling är en fantastiskt fin fotobok med en massa fina bilder på Stockholm (en jättefin stad, och det skriver jag inte bara för att göra Siska på bra humör) som Jan Bergman har samlat. Här kan man se bilder på vår huvudstad från 30-talet och fram till 70-talet. Toppen för oss nostalgiker och toppen även om man är en inbiten västkustbo som jag.


Väldigt små människor handlar det om i Astrid Lindgrens Peter och Petra. Dom är så små att dom bor under en gran i Vasaparken (STOCKHOLM, mina vänner, STOCKHOLM). Jag är lite .. eh.. svag för böcker om så små människor (som Nils Karlsson Pyssling – det är ju så fascinerande med någon som kan bara i en geleskål!) och därför är det här en fantastisk berättelse. Själv har jag aldrig gillat Karlsson på taket, han är så otrevlig och så har han propeller på ryggen – jättekonstigt, men om det är Stockholm och Astrid Lindgren-kombon man gillar är detta fina grejer.

Mer Stockholm kan man njuta av i Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Och då kan man passa på att läsa Bengt Ohlsons Gregorius på samma gång, så har man hela helgen räddad med fin litteratur. Här brottas vi med moralfrågor om rätt och fel och vad man får göra och inte plus att vi får läsa fina och välskrivna böcker. Full pott alltså.




Låtar om att Stockholm är den moderna tidens motsvarighet till BÅDE Sodom och Gomorra


Det finns en uppsjö med låtar om att Stockholm är hemskt. Jag som exilstockholmare kan stundtals känna sympati med att även andra personer delar min milda aversion mot vår huvudstad. Vad beror då denna vilja att uttrycka sitt Stockholmshat till fagra toner på? Det vet inte vi. Det ger dock upphov till en hel del bra låtar.
Finast bland låtarna om att Stockholm är hemskt är såklart Euroboys låt Stockholm, att inleda med en sampling från Dom kallar oss mods är ju genialiskt! Sen refrängen, åååh! Stockholm, I owe you nothing. Kan det bli bättre? Hela låten är faktiskt otroligt bra.

Här kan ni höra denna fantastiska låt.
Bubblare är Stockholm med Orup och Pretty shitty city med Burning kitchen

Har ni några bra böcker om Stockholm undangömda? Har ni några låtar om att Stockholm är hemskt som ni vill dela med er av?

P.S. På torsdag listar vi bästa låtarna (positiva alltså) och filmerna om Stockholm, kom gärna med tips så vi slipper skämmas om vi missar något.