Linda tipsar om böcker...
Om man vill ha en riktigt mysig feelgoodbok till jul föreslår jag En röd liten fågel i juletid av Fannie Flagg. Oswald T. Campbell (döpt efter tomatsoppan), runt 50 år gammal och som för en enslig tillvaro i Chicago, har dåliga lungor och får beskedet av sin läkare att en vinter till i Chicago kommer att ta död på honom. Av läkaren får han tips om ett hotell i staden Lost River i Alabama som hans far brukade rekommendera patienter med luftrörsbesvär. Hotellet finns inte kvar men Oswald kommer i kontakt med en kvinna i staden Lost River som nog kan skaffa honom ett ställe att bo på där i alla fall... Och ett helt nytt liv öppnar sig för Oswald som inbegriper välkomnande människor, en röd liten fågel och en flicka som behöver kärlek och omvårdnad. Och vill man höja mysfaktorn ännu mer föreslår jag att man lyssnar på ljudboken på engelska där Fannie Flagg själv läser boken med "southern accent".
Vill man ha något vintrigt men inte julmysigt utan mer eländes elände föreslår jag istället En helvetes vinter av Daniel Woodrell. Ree Dolly bor med sin psykiskt sjuka mamma och två små bröder i bergsområdet Ozark i USA. Där är de flesta släkt med varandra och ägnar sig åt, i alla fall männen, att tillverka och langa knark. Man lever här delvis utanför lagen, efter sina egna regler och hederskodex. Det är en miserbal tillvaro för familjen som har svårt att få mat för dagen. Pappan Jessup är för det mesta försvunnen. En dag kommer polisen på besök. Pappan ska infinna sig till en rättegång. Han har lämnat sitt hus som säkerhet för borgen. Ree måste försöka hitta pappan. Det är hemskt och sorgligt, men också väldigt gripande när man får följa Rees kamp för att rädda familjens hem i ett gråmulet och bistert vinterlandskap.
Johanna tipsar om film...
Vare sig man är en julfreak eller kan vara utan julen som jag, så är julen en tid för att krypa upp i soffan och se en bra film! Jag har en förkärlek för söndagsfilmer, dvs filmer som är lagom roliga, med hög mysfaktor, sådana filmer som man ser en slö söndagseftermiddag när man är mätt efter en stor pizza och inte orkar göra något som kräver energi.
Om man gillar julen kan man se The Holiday en film om två kvinnor i två länder, England och USA, med karlproblem som byter hem med varandra över helgdagarna. De får uppleva ett liv som är precis tvärtom mot det liv de lever i vanliga fall. Och de träffar båda två den stora kärleken...
En annan film med hög mysfaktor är Little miss Sunshine. En film om en dysfunktionell familj på resa genom USA och inte en julgran så långt ögat kan se.
Precis en sådan film som jag gillar! Olive är sju år och fast besluten att delta och vinna en skönhetstävling. Familjen har inte råd med flygbiljetter så de tar sin gamla skraltiga bil för att Olive ska kunna delta! Med på resan är mamma och pappa, farfar som är förtjust i kokain och råkar dö på resan, morbror som är suicidal och inte kan lämnas ensam, Olives bror vars enda dröm är att bli pilot. Jag vet inte vilket som är bäst men jag håller på scenen där de langar ut liket efter farfar genom fönstret...
Här kommer en knippe av mina favvojullåtar. Lite nostalgi för 40-åringar!
Först ut är förstås The Pogues and Kirsty MacColl - Fairytale of New York alla julsångers kung! Om man blundar ser jag genast ett nysnöigt New York trots att jag aldrig har varit där.
En annan av de jullåtar som jag alltid lyssnar på är Adolphson & Falk - Mer Jul en låt som säger allt om vad julen är. Mycket av allt, ibland för mycket!
Ett tredje julsångsmåste är Triad - Tänd ett ljus. Om man lyssnar på texten är den så fin så man nästan mår illa, men jag älskar á capellan, särskilt tom, tom, tom, tom, tom...
Och Lindas musiktips...
Anna-Karin Jakobsson hittar man på Kavelbrogymnasiet i Skövde och hon kan en hel massa om ungdomsböcker. Mest kan hon om Harry Potter, vilket syntes tydligt i hennes bokhylla, när vi var där och granskade den. Här kommer hennes bästa boktips.
I dessa vampyrhysteritider vill jag passa på att tipsa om min favoritvampyrbok. Den kom ett år innan Stephenie Meyer släppte sin första bok i Twilight-serien och Scott Westerfelds bok fick inte alls samma genomslag som historien om Bella och Edward. Men jag gillar den jättemycket och vill rekommendera den till alla som vill läsa en spännande och rolig bok, men det är en fördel om man inte är lagd åt det paranoida hållet (som jag själv) för det finns mycket konstiga saker i boken man genast tror att man drabbats av.
Parasit handlar om Cal Thompson som bor i New York och som är vad han själv kallar sig: parasit-positiv. Han är dock bara smittbärare, vilket innebär att han inte uppvisar de vanliga symptomen som de flesta får, det vill säga: att dricka människors blod. Cal har egentligen bara fått de ”bra” delarna som mörkerseende och övernaturlig styrka. Han arbetar som Nattväktare där han fångar in andra parasit-postiva så de inte ska smitta andra med diverse parasiter. Främst letar han efter den mystiska kvinnan som smittade honom själv.
Vartannat kapitel handlar om Cal och vartannat handlar om olika sorters parasiter, allt från sugmaskar, slemhögar, toxoplasma, blodflundror och löss. Här får man en högst biologisk förklaring av de olika parasiterna och hur de arbetar för att antingen långsamt ta livet av sin värd, eller hur de faktiskt i vissa fall behövs för att en art ska överleva. Det är här paranoian slår till direkt. Ett exempel ur texten: "Singla slant. Klave? Slappna av. Krona? Du har parasiter i hjärnan. Just det. Hälften av oss bär på parasiten Toxoplasma gondii. Men vänta lite innan du plockar fram slagborren."
Om du vill läsa en annorlunda bok om vampyrer ska du genast bege dig till närmaste bibliotek och låna Parasit av Scott Westerfeld.
Om man inte är så intresserad av vampyrer men ändå vill testa Scott Westerfeld rekommenderas även hans böcker om Tally Youngblood. Uglies (Ful), Pretties (Ful eller snygg?), Specials (De rätta) och Extras är en science fiction-historia där jakten på den perfekta kroppen och det ultimata utseendet har gått långt över gränsen. I första boken får man möta Tally precis innan hon ska göra ”Operationen” som ska göra henne snygg. Eftersom alla vill vara snygga tyckte regeringen att problemet enkelt kunde lösas genom att låta alla opereras vid en viss ålder. Operationen har dock vissa bieffekter som man inte talar så högt om: man blir korkad.
Scott Westerfelds blogg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar