Otroligt intellektuella queerfrågor

Vi som aldrig sa sexist är en rolig, arg och smart blogg om genusfrågor, sexualitet, normer och allt sånt som folk borde fundera på (tycker jag). När det var HBT-festival i Göteborg skickade vi våra 5 otroligt intellektuella frågor till dom med HBTQ-perspektiv (alltså, homo-, bi-, trans- och queer-perspektiv). Tyvärr hann vi inte få med deras svar då men nu får ni tillfälle att läsa deras oerhört intellektuella svar. M som svarar är Martin och H som svarar är Hanna.

1. En bra bok med HBTQ-perspektiv

M: Ursula K. Le Guins The Birthday of the World. Novellsamling med oerhört gripande science fiction-berättelser, där tematiken i hög grad kretsar kring genusidentitet, könsmaktsstrukturer och ickenormativa livsval. Dessutom är Le Guin en av det engelska språkets allra skickligaste författare.

H: Jag måste säga Drawing Blood av Poppy Z. Brite, även om jag tycker att författaren verkar ha skrivit slutet med bara en hand. Översöt nördromans/skräckroman med ironiska referenser till H. P. Lovecraft och Lucio Fulci, om en serietecknare på jakt efter det förflutna och en hacker på flykt undan polisen i en värld där alla vackra pojkar är bögar.

2. En bra skiva med HBTQ-perspektiv

M: Vilken som helst av de tre första skivorna med DAF. Här bjuds på homoerotiska och kroppsfetischistiska texter av två inoljade tyska bögar, och musiken är fruktansvärt bra.

H: The Magnetic Fields: Distortion.

3. En bra film med HBTQ-perspektiv

But I’m a cheerleader. Uppmuntrande komma-ut-berättelse och en hysteriskt rolig satir över amerikanska ”avprogrammeringsläger” för homosexuella. Dessutom har filmen genomgående en utpräglad camp-estetik.

4. En dålig bok med HBTQ-perspektiv

H: Den S/M-fantasy-trilogi Anne Rice skrev under pseudonym med avstamp i sagan om Törnrosa The claiming of Sleeping Beauty, Beauty's punishment, Beauty's release. Jag kan inte med bästa vilja säga att den är bra, men underhållande, det är den ju.

5. Om HBTQ var en bok, vilken bok skulle det då vara?

M: Sarah av JT LeRoy. En fantastisk roman om identitet, övergrepp, klass och prostitution, lanserad som ”based on a true story”. Senare visade sig dock allt vara fejk – författaren var en medelålders kvinna, Laura Albert, som hittat på allt och personen som utgav sig för att vara JT LeRoy offentligt var Alberts makes halvsyster. Men vem vill ha autenticitet anyway?

H: Den har nog inte skrivits, jag vill garanterat läsa den när den kommer! Tills vidare tror jag att Nina Bouraouis Pojkflickan kommer ganska nära för min del.