Två kungliga filmer
Det här är en riktig gräddbakelse för ögat, och öronen! Fantastiskt fina och bra filmen Marie Antoinette handlar såklart om nämnda drottnign. Efter att ha sett den tycker i alla fall jag att det verkar sådär kul att vara fransk drottning. Hon har iofs snygga kläder. Och vilken fin musik hon får dansa till, som här Siouxsie and the Banshees med Hong Kong Garden./Siska
En prinsessas dagbok
Åh så jag älskar romantiska komedier! Det är de bästa filmerna som finns! Nästbästa medicinen mot deppighet och surhet (Prince är bäst). I En prinsessas dagbok spelar Ann Hathaway tonårstjejen Mia som plötsligt får reda på att hon är prinsessa av Genovia. Nu ska hon förvandlas från en alternativ tjej till en riktig prinsessa. Och så handlar det om vänskap, kärlek och föräldrarelationer. Detta är bra, roligt och baseras dessutom på Meg Cabots bok med samma namn. /Elin
Tre kungliga musiktips
Vad ska man säga? Jag vet då inte. Det här är ju bland det bästa som finns. Varje sur dag på biblioteket (jo, det händer ibland att jag och Elin är lite sura och vrånga) lyssnar vi på Prince. Då blir vi lite gladare. Här är av våra absoluta favoritlåtar (SKJORTAN!!! HÅRET!!!)/Siska
The queen is dead – The Smiths
Om jag skulle göra en lista på världens bästa skivor så skulle The queen is dead lätt hamna bland topp fem. Jag tjatar väldigt ofta om Morrissey – och om man lyssnar på den här skivan så förstår man VARFÖR jag gör det. Här får man höra lysande låtar som The boy with the thorn in his side, I know it’s over och inte minst There is a light that never goes out . Ah, världens bästa band, världens bästa skiva, världens bästa låtar, världens bästa texter! /Elin
We could be kings – Gene
När indiepopbandet Gene kom med sin skiva Olympian 1995 eller när det nu var så lyssnade jag nästan sönder den.Överallt skrevs det om att de lät som The Smiths,men det vet ju alla att det bara är ett gott betyg. To see the lights kom några år senare och är mer gitarrer, men åh så sjukt mycket jag har lyssnat på den här skivan. Gene har världens nästbästa texter och We could be kings är en av de bästa låtarna på skivan. Bäst är Save me, I’m yours. Nu vet ni./Elin
Om jag skulle göra en lista på världens bästa skivor så skulle The queen is dead lätt hamna bland topp fem. Jag tjatar väldigt ofta om Morrissey – och om man lyssnar på den här skivan så förstår man VARFÖR jag gör det. Här får man höra lysande låtar som The boy with the thorn in his side, I know it’s over och inte minst There is a light that never goes out . Ah, världens bästa band, världens bästa skiva, världens bästa låtar, världens bästa texter! /Elin
We could be kings – Gene
När indiepopbandet Gene kom med sin skiva Olympian 1995 eller när det nu var så lyssnade jag nästan sönder den.Överallt skrevs det om att de lät som The Smiths,men det vet ju alla att det bara är ett gott betyg. To see the lights kom några år senare och är mer gitarrer, men åh så sjukt mycket jag har lyssnat på den här skivan. Gene har världens nästbästa texter och We could be kings är en av de bästa låtarna på skivan. Bäst är Save me, I’m yours. Nu vet ni./Elin
Har du några kungliga favoriter?
7 kommentarer:
boktips: den lilla pärlan drottningen vänder blad" Föfattare vägrar jag minnas nu jag har ju för sjutton semester!
Queen såklart, mest av allt har jag lyssnat på the Best of Queen II tror jag, den hade vi hemma när jag var liten.
Kings of Leon är ju faktiskt riktigt hyfsade.. sen så måste man ju se Elizabeth med Cate Blanchett..
"Ever After" (sv. titel "För Evigt") så klart!!! Sockersöt, smart och med lagom mycket distans. Drew Barrymore spelar beläst Askungen och Angelica Huston är hennes elaka, elaka styvmoder. Fina Melanie Lynskey från Heavenly Creatures spelar inte så elak styvsyster.
King Sunny Adé, Nigeriansk kunglighet - no kidding! - vars första plattor på Island Records inte är dumma alls. Jujumän!
Queen Ida, dragspelsdrottningen från Louisiana. Zydeco regerar så in i bälgen!
Prince Far-I toastade & dubbade på Jamaica. The Clash nämner honom i låten Clash City Rockers. A royal treat, indeed.
The 5 Royales spelade rythm & blues på 50-talet som ett helt kungahus. Först med feedback på elgitarren. James Brown hade en hit med deras "Think".
Och sist men inte minst: The king of America - Elvis ...COSTELLO alltså. Bäst när han stökar runt med the Attractions.
Tack för Gene-tipset. Men kan man lita på ett band där sångaren bär pikétröja?
Ja-ja: Housemartins var undantaget.
Gene kan man lita på!
ja, ja,,
jag vet att RUMBLE FISH inte är speeciellt kunglig - men vi är väl alla republikaner, eller hur?
Och ungdomsroman, det är dess genre (liksom den där Cabotboken som du, men inte jag, gillar.)
Skicka en kommentar