622 sidor samhällsvrede

Om du vill läsa en bok om att vi lever i den bästa av världar, där alla är snälla mot varandra och allt är fint och bra så ska du inte läsa De Apatiska av Gellert Tamas. Här kan ni se ett klipp om boken. De Apatiska handlar alltså om turerna kring de apatiska flyktingbarnen – ja, ni vet – barn som blev jättesjuka och apatiska och blev utvisade för att man trodde att de fejkade?

Tamas har gjort en ingående granskning (väldigt ingående, boken är på 622 sidor) av fenomenet apatiska barn och det är en fullkomligt förskräcklig bok att läsa. Det är förskräckligt för det handlar om oempatiska tjänstemän, en omänsklig asylpolitik, fördomar och lögner. Tamas visar på hur myten om att dessa flyktingbarn blev manipulerade av sina föräldrar så att de blev jättesjuka och skulle då uppehållstillstånd för att de var för sjuka inte stämmer utan är helt enkelt en myt som baseras på lite lösa antaganden och vandringssägner och sånt. Och okej att den är svartvit och kanske lite övertydlig, men det tycker jag faktiskt inte spelar någon roll. För jag får så ont i magen av den här boken.

Jag får ont i magen av att läsa om tjänstemän som firar avvisningar av jättesjuka barn med champagne. Jag får ont i magen av att läsa om barn som bevittnat fullkomligt otänkbara hemskheter. Jag får ont i magen av att läsa om poliser, politiker och alla dessa tjänstemän som inte fattar nått. Tamas har skrivit en viktig bok som får en att tänka på en massa stora grejer som vad som är sant och falskt och hur vi människor agerar och rationaliserar våra beslut.