Loneliness is better when you're not alone

Jag har aldrig varit något fan av skräckgenren. Det beror helt och hållet på att jag är en lättskrämd feg stackare. Jag har liksom aldrig fattat varför man vill bli rädd frivilligt. Så, det här var ett försök till en snygg inledning till mitt veckotips: Någon i din säng av Andras Roman. Andreas har bloggat en hel massa åt oss, han är väldigt snäll.

Det här handlar boken om: Sofia är en lyckad och efterfrågad ung författarinna. Hon tjänar en massa stålar, har en skitfin lägenhet och borde alltså vara superlycklig. Men det är hon inte. Trots att hon är så framgångsrik, så är hon jätteensam och ensamheten är det värsta hon vet. Så mycket hatar hon ensamheten att hon har skapat sig en låtsasvän som håller henne sällskap. Nu är det bara det att den här låtsasvännen inte alls gillar när Sofia försöker bryta sin ensamhet och skaffa sig nya vänner, älskare och sånt. Han börjar ta över hennes liv och en massa otrevliga och läskiga saker händer och Sofia vet inte vad som är verkligt och vad som är overkligt.

Alltså den där kvävande ensamheten. Jag tycker detta är tokbra, inte jättehemskt, mer otäckt på ett psykologiskt plan. Det jag gillar är inte så mycket att det är en skräckroman, utan det som berörde mig och som var det starkaste i läsupplevelsen är skildringen av Sofia som liten flicka. En flicka som är så sorgligt ensam, med föräldrar som lovar och lovar och sviker och sviker. Henne vill jag läsa mer om.