Lögn, förbannad lögn och pris!

Vet ni vad, om ett tag så kommer Elin och Siska lansera något väldigt fint. Nämligen ett pris till sin ära. Eller ja, det är ju inte dom som kommer få det utan någon annan som har gjort något bra och litterärt. Vad kommer man få priset för då? Det vet vi inte. Det är nämligen ni som ska bestämma det tänkte vi. Ni är ju så intellektuella och kloka så ni vet säkert precis vilka priser som saknas, kanske är det bästa seriealbum? Eller bästa fantastik? Eller kanske snyggast omslag? Värsta sexskildring? Det finns så många möjligheter och vi vill gärna att ni hjälper oss att komma på vad priset ska vara. Som pris för förslag får man en apsnygg tröja med texten EJ HEMLÅN, bibliotekariespex!

För att bygga upp lite härlig prisstämning har vi prisvecka här! Idag listar vi tre böcker som fått som har fått pris och två böcker som har fått pris som vi som vanligt ljuger om att vi läst.

Bra prisbelönta böcker som vi läst

Läser vi bara barnböcker? Dessa ständiga genreindleningar till ingen nytta. Jakob Wegelius Augustprisvinnare Legenden om Sally Jones är så fruktansvärt bra att varenda kotte borde läsa den. Vet jag någon bättre äventyrsbok om en apa som seglar och kör bil? Svar nej. Helt klart bästa boken i den genren. Dessutom är illustrationerna så tidlöst apsnygga (höhöhöhö) att man blir alldeles kär i boken. Om du vill läsa mer så tipsade jag faktiskt för er som var true redan 2008 här./Siska

Jo Nesbø kan man aldrig blogga för mycket om. Jag känner mig mycket lycklig över att ha hittat ett svepskäl till att få skriva lite om vilken fantastisk, tjusig och duktig författare han är. Nu är det faktiskt inte bara jag som tycker att Nesbø är en grym författare, utan det gör en massa andra också – så till den milda grad att han vann Glasnyckeln (ett pris som går till bästa nordiska kriminalromanen) 1998 för Fladdermusmannen. Jag har hyllat honom så många gånger så ni är väl alldeles trötta på det. Här kan ni läsa lite om varför han är så bra. Snygg är han dessutom. Fladdermusmannen är den första i serien om Harry Hole och här är han i Australien och löser fall och lever runt./Elin

Många är de låntagare som jag har prackat på Timmarna av Michael Cunningham. Jag har sett den filmen tusen gånger och läst boken kanske tre gånger. Det är fullkomligt fantastiskt och sorglig också. Speciellt bra är historien om Laura Brown, en hemmafru i 1950-talet som känner sig kvävd av familjelivets plikter och som rymmer ifrån allt för att läsa. Rymma ifrån allt man ju göra hela tiden. Det är en vacker bok om att vilja något som man inte kan uppnå, att försöka bli lycklig och om känslan av att inte kunna påverka sitt liv./Elin

Två prisbelönta böcker som vi säger att vi har läst men som vi faktiskt inte har läst.

Usch, jag är en sån nedrig typ. Nu ska jag nämligen avslöja en till bok jag brukar ljuga om att jag läst. Nämligen Den vita borgen av Orphan Pamuk. Alltså, jag har faktiskt läst lite, säkert 30 sidor men sen fick jag något bättre för mig. Tveksamt vad det skulle vara iofs för det jag läste (30 sidor alltså) var faktiskt rätt bra. Magiskt typ. Fyverkerier och grejer! Borde kanske läsa hela boken… Hur som så brukar jag alltid ge den till folk som säger att dom gillar Paulo Coelho för jag tyckte att det liknade på något sätt, inte sådär new ageigt utan som sagt, det där magiska. Nu slutar jag innan jag skämmer ut mig totalt.../Siska

Alla tjatade om Vägen av Cormac McCarthy och fick det att låta som en bok som förändrade deras liv och som den största litterära upplevelse som de hade varit med om. SPRÅKET tjatades det om och så hade han vunnit Pulitzerpriset och det är ju väldigt fint att få göra det. Men ingen hade ju sagt att den här boken var så mördande tråkig. Jag försökte verkligen att läsa den och verka lite litterär, men det gick verkligen inte. /Elin