Kontrafaktiska Nazister, Sverige och Intellektuella frågor

Kontrafaktiska böcker går ut på att man beskriver en verklighet där något i historien gått på ett annat sätt än vad det gjorde. Till exempel att Tyskland segrade i Andra världskriget och 1976 fortfarande är den styrande makten. Så är det i Jag var en arier av Tony Samuelsson. Det här är inte första gången någon skriver kontrafaktiskt om Sverige och andra världskriget, Hans Alfredsson gjorde det i den fantastiska Attentatet i Pålsjö skog som jag fullkomligt älskade. I Jag var en arier har dock nationalsocialismen gått in i ett annat skede, det här är ingen actionroman. Istället beskriver den samhället där det är självklart att vara rasist, där demokrat är ett skällsord och Albert Speer är führer.

Romanen kretsar kring tre personer, Thomas Rogbladh, son till regeringshöjdare i Sverige och sportjounalist, allt igenom indoktrinerad i nationalsocialismen, hans fästmö Karin som under den städade ytan som litteraturstuderande är en del av motståndsrörelsen och Albert Speer, führern. Det handlar om synen på litteratur, på sportjournalistik och om hur en totalitär regim ser ut när deras antidemokratiska och människohatande filosofi blivit legio. Och ibland kan man riktigt känna det känslodöda samhället. Hur litteraturen är död trots att den är upphöjd till det främsta. En bra metafor för ett samhälle utan passion och fantasi. Men mer än så blir det inte riktigt. Jag blir aldrig rädd. Det författaren istället gör skickligt är att skildra relationen mellan Thomas och Karin. Hur olika de ser på den och hur olika de uppfattar händelser. Som en Rules of attraction-light. Karin är för övrigt en väldigt bra karaktär. Hennes till en början sköra och väna kvinnlighet visar sig vara ett spel, hon är egentligen totalt uppslukad av motståndskampen och ärligt talat jävligt cool om än otroligt manipulativ. Det är också i kapitlen om henne och senare i boken berättelsen om Mariedals IF, den till fotbollsklubb förklädda kvinnliga motståndsgruppen, som boken är riktigt engagerande och spännande.

Tony Samuelsson har varit snäll och svarat på våra supersvåra frågor. Här får ni svaren på dom! Foto: Cato Lein
1. Vilken är den bästa bok du har läst?
Den första kretsen av Alexander Solsjenitsyn kommer högt, liksom Jose Saramagos Blindheten och Väggen av Marlen Haushofer.
2. Vilken är den bästa skivan du vet?
In Rainbows av Radiohead.
3. Vilken är den bästa filmen du vet?
Donnie Brasco. Gladiator. Dum & dummare.
4. Vilken är din värsta läsupplevelse?
När man tror sig ha skrivit något bra, sover på saken och tittar på stycket nästa dag – och inser att det är skräp.
5. Om du var en bok, vilken bok skulle du då vara?
De yttre boulevarderna av Patrick Modiano.