Bland annat så är Elin och Siskas bästa och sämsta utbytt mot vår kära, kära kollega Ida Forsbergs favoriter när det gäller flatromaner (alltså, om vi ska vara politiskt korrekta, romaner med lesbisk kärlek). Ida är samma Ida som skrev veckans bästa och sämsta om klass för några veckor sen.
Jag älskar flatromaner av alla dess sorter. De kan vara långa, korta, strikta, mustiga, ekivoka eller platonska. Jag älskar allt utom dåliga sexskildringar och olyckliga slut.
Här är mina favoriter från bokhyllan:
Nancy är ung ostronflicka som förälskar sig i Music Hall-artisten Kitty Butler och efter det finns det bara en väg att vandra för Nancy. Och det är en härlig ekivok vandring. Jag rodnar bara jag tänker på hur kvinnor kunde ha sex på 1800-talet, alltså ni kan bara ana! Och om ni vill mer än ana så borde ni läsa den här boken, den innehåller dessutom så mycket mer, kärlek och passion, helt fantastiska klasskildringar och otrolig stämning. Men mest minns jg hur jag rodnade 4 timmar på bussen mellan Malmö och Göteborg men ändå inte kunde sluta läsa.
Vad jag vet är det här Sveriges första flatroman och vilken liten härlig flatroman det är! Butchiga Charlie lever loppan i det kosmopolitiska Hangö, någon slags badmetropol. Där fastnar hon för den unga änkan Sara och hennes barn. Det gillas naturligtvis inte och Charlie blir utsatt av repression via en bok om hennes skamliga lustar. Men trots det starka motståndet antyds det att Charlie hittar tillbaka till sin frejdiga buspojksattityd i slutet och för mig är det världens finaste öpnna slut. Och boken skrevs 1932!
Den här läste jag nyss om och den blir nog bara bättre med åren. Eller så är det jag som blir det? Huvudpersonen Jeanette lever med sin frireligiösa mamma och drömmer om att ha kallelsen och bli missionär. Istället råkar hon upptäckas i sin väninnas säng. Jeanette kastas ut och måste klara sig utan både föräldrar och kallelsen. Winterson väver som nästan alltid in myter och historier och resultatet är helt fantastiskt, det är magi och flatighet och kallaste norra England i en salig blandning.
Anneli blir kär i sin bästa vän. Det är lite problematiskt för bästa vännen är gift och har barn. Anneli lever ensam i ett hus i skogen och under ett år får vi följa hennes och naturen runt henne. Naturskildringen och kärleksintrigen följer varandra och det blir tillslut både sommar igen och ett lyckligt slut!
Bubblare:
Bengt Martins böcker om Joakim. Är ju inte flatromaner men ack så vackra, sorgliga och fina. Bengt Martin verkar tyvärr helt bortglömd, man kan fynda hans böcker på biblioteksgallringar typ jämt känns det som. Bengt Martin vågar skildra utsatta och sköra, kämpande bögar, långt ifrån Pride och straight acting.
Novellen Någonting som inte behöver någonting av Miranda July, finns i novellsamlingen Ingen hör hemma här mer än du
Rolig och sorglig och lite märklig novell om två tonårstjejer som gör klyschan "kan inte leva med dig, kan inte leva utan dig" till sin egen på ett lite oroande men väldigt läsvärt sätt.
Du och jag Marie Curie av Annika Ruth Persson
Om ljuvaste svåraste tonårskärleken, mycket igenkänning och mycket vacker i allt det svåra. Och så är den självklar vilket är så bra när just ungdomsböcker (som den här är) är, bort med skuld och skam! Finns även en fortsättning som också är bra men för mig inte lika fantastisk som den här. Den heter Erik Dahlbergsgatan 30 och kan också rekommenderas. Men läs Du och jag Marie Curie först!
Tycker inte om:
Jag verkligen älskade Skynda kom och se (Dvärgar! Nazism! Medicinska experiment! Flatkärlek! Cirkus!) av samma författare och sparade på den här för att verkligen njuta. Men istället fick jag hålla emot impulsen att slänga den i havet. Det är historien om tysklärarinnan Marit och hennes elev Ylva. Marit har hemska minnen från Tyskland och Ylva är en alltför äventyrslysten gymnasist. Ylva och Marit dras till varandra och inleder en relation. Gott så. Men sen spårar det ur, det ska hinnas med så mycket, så många samhällsfrågor, så många trådar ska trasslas till. Och det är pseudodjupt och tillkrånglat alltihop. Ylva är någon slags väg som Marit måste gå på och galenskapen bryter slutligen ut och Marit hamnar på psyket. Det olyckliga slutet gillades inte alls!
Det var flera år sedan jag läste den här boken men tänker fortfarande på de hemska sexskildringarna här. Jag vill minnas att det pratas om gutturala läten när huvudpersonen får se bröst och kanske lite dregel. OBS: kanske minns jag fel, kanske har det bara blivit värre i mitt huvud under årens gång, jag vågar inte undersöka saken! Och så handlar det om att vara smygis eller inte och hur det ska vara okej att hota någon ur garderoben, inte okej i min bok.
Vilka är dina bästa och sämsta flat- och bögromaner?
11 kommentarer:
När jag var ung så läste jag en bok av Christiane Rochefort som hette Vår på parkeringsplatsen. Jag minns att jag tyckte den var bra.
Är Juliane och jag av Inger Edefeldt en flatroman? Eller var det bara jag som läste in något som inte var där? Den var bra i alla fall!
åh man kan säga sapfisk kärlek också har jag nyss lärt mig. det låter fint tycker jag, lesbiskt låter som en sjukdom i mina öron tyvärr, något med utslag. men bra att ni pk:ar upp mig ett snäpp!
Jag läste nyss Juliane och jag. Det är helt upp till läsaren att tolka flickornas relation. Man skrivs verkligen inte på näsan och jag tycker att det är himla trevligt att relationen inte måste ha en etikett eller problematiseras för en gångs skull. Så, en kvasiflatroman kanske?
kvasiflatroman it is!
jag skulle vilja slå ett slag för Kärlek i Europa också. Även om det är en hel del sunkiga sexskildringar där.
Två bra: Aimee och Jaguar, om en tyska och en judinna i Berlin under andra världskriget.
och en författare, Nicola Griffith, som skriver science fiction och lite annat.
Min bästa är Förlust av Emma Donoghue. Minns när den kom att en recensent skrev att det var för mycket fantasier om sex (inte relevant, enligt henne), som om tjejer, oavsett läggning, inte tänker på sex...
annika: åh, den glömde jag att ta med. gillade den hemskt mycket men minns inte sexfantasierna så mycket, minns den mest som hjärtskärande och ohyggligt sorglig. inte bara är hennes älskade död, hon får inte ens sörja henne! uh, dödsorgligt ju. så orättvist
Nicola Griffith har legat på min Att läsa-lista ett bra tag, nu gör jag slag i saken. Ska bli mycket intressant.
Och så har vi ju även Skrivet på kroppen av Jeanette Winterson, och Vid yttersta randen av Sarah Schulman (intressant f ö om Stonewallhändelsen i NY), Rubyfruit jungle av Rita Mae Brown (en klassiker) mm.
Ang. Donoghue: grejen var ju dessutom att tjejen satt på begravningen och fantiserade om sin döda flickvän. Sorgligt och upphetsade samtidigt. Hon kunde liksom inte låta bli!
Middlesex av Jeffrey Eugenides!
Släktkrönika, grekiska immigranter i USA, dottern Calliopi är intersexuell. Roande, rörande, allvarlig, underbar.
Skicka en kommentar