Strunta i Mensa-testet, Siska hybrishyllar nya favoritboken

Paul Beattys bok The white boy suffle, eller Svart harakiri som den heter på svenska, är en ytterst sympatisk bok. Den får nämligen mig att känna mig otroligt smart! Härligt! Dessutom var det väldigt länge sen jag hade så roligt när jag läste.

Gunnar Kaufman är en ung man som kämpar sig igenom missöden i livet. Han växer upp som det enda svarta barnet i skolan i det vita medelklassområdet i Santa Monica. Iklädd sin vanliga surfar-outfit blir hans flytt till Los Angeles slum något traumatisk. Hur ska man prata egentligen? Och den där häftiga hälsningen, hur gör man den egentligen? Gunnar har svårt att anpassa sig, namnet gör ju inte direkt saken lättare. Eller att han gillar att läsa Homeros. Men i slutändan var kanske det där med Homeros en bra grej. Gunnar blir gatupoet, ”Shaolinmunkstilen. Lao Tsu, fast med rytm.” och mot sin vilja extremt poppis hos alla vita collegemänniskor som vill uppfylla sin kvot av medvetenhet genom att recitera Gunnars dikter. Förutom den här otroligt charmiga, politiska, roliga uppväxtskildringen bjuder den här boken på några av de mest fantastiska bi-karaktärer du kan önska dig, som t.ex. Psycho Loco och hans hårda gäng Gun Totin’ Hooligans som har gjort det till sin grej att inte ha skjutvapen, istället kör dom med spjut och pilbågar. Dessutom Nicholas Scooby som tar sig igenom hela jazzgenren från början, alltså från A till Z. Och dikterna som Gunnar Kaufman skriver är underbara, t.o.m. en lyrikhatare som jag blir alldeles till mig.

Läs den här! Det är det bästa jag läst på hundra år. Smart, roligt, argt, intressant, hoppfullt och helt underbart bra. Och av det lilla jag läst av den svenska översättningen är det en fantastisk bok även på svenska.

Den här boken och flera till som på något sätt har med hiphop att göra pratar jag om klockan 19.00 ikväll fredag i Come Clean Radio som du kan höra på 103.1 FM eller http://www.k103.se/