Bilbos (och Frodos!) födelsedagskalas och intellektuell fantasy

Igår firades Bilbos (och Frodos!!) födelsedag på Högsbo bibliotek. Det fantastiska och fina Tolkiensällskapet Mithlond kom med hembakat, fina kläder och svärd och så här festligt var det. Det dansades till och med! Vi passade på att fråga Patrik Centerwall, sällskapets ordförande, om intellektuell fantasy.

1. Vilken är den bästa fantasybok du har läst?
Mitt svar är nog lite förutsägbart - frågar man ordförande för Göteborgs Tolkiensällskap vilken som är den bästa fantasybok han har läst så får man inte mycket tillbaka på pengarna om man satsar dem på JRR Tolkiens mäktiga epos "The Lord of the Rings". Frågan är om jag inte till och med kan gå så långt att jag vågar påstå att det är den bästa bok jag har läst. Trots att jag var ganska ung när jag läste den första gången (12 - 14 år) och trots att jag har läst om den hur många gånger som helst så blir jag fortfarande lika trollbunden av Frodos resa från Fylke till Mordor. Ibland händer det att jag frågar mig varför. Varför är jag så fascinerade av en bok som handlar om ett gäng ganska ytligt tecknade karaktärer som är ute och går med en magisk ring som ska förstöras, träffar lite alver och sjunger lite? En sak är i alla fall säker - det handlar inte om nostalgi, för mig är det mer än så. Det handlar om att Tolkien lyckas med konststycket att skapa en så fantastisk och komplett sekundärvärld, och det är detta som mer än något annat lyfter boken. Du känner dig som läsare så säker när Tolkien tar dig i handen och guidar dig genom Midgård. Tolkien har naturligtvis fler litterära kvaliteter, få kan till exempel gestalta vemod på ett så levande sätt som han. Men det mest fantastiska är världen som sprang ur hans penna.
Så efter denna lilla utläggning kanske det är intressantare att fråga sig vilken som är den näst bästa fantasybok jag har läst? Då skulle jag välja något av China Miéville, som i mångt och mycket är Tolkiens absoluta motsats. Där man i Tolkiens feodala medeltida värld tar en pipa och en öl i väntan på att konungen ska komma tillbaka så tar man en cigg i Miévilles hårda urbana värld och hoppas innerligt att konungen ska hålla sig borta. Ända tills jag läste Mievilles senaste bok, The City and The City, så hade jag nog sagt att Perdido Street Station är hans bästa bok. Men nu är jag inte riktigt lika säker.

2. Vilken är den bästa låten med fantasytema du vet?
Det finns väldigt mycket bra instrumental musik med fantasytema - inte minst en hel del filmmusik, och om jag skulle välja ut någon favorit så skulle jag antagligen fortfarande hålla på och fundera. Därför är jag så fräck att jag väljer en hel platta: Pink Floyds debutalbum The Piper at the gates of dawn, en skiva med flera fantasyinspirerade låtar, t ex Lucifer sam, Mathilda Mother, Flaming och The Gnome. Dessutom inleds hela skivan med en rymdinspirerad låt. Syd Barrett rules!

3. Vilken är den bästa fantasyfilmen du vet?
En av de starkaste filmer med fantasiska inslag jag vet är Ingmar Bergmans Det Sjunde Inseglet. Det finns säkert någon som skulle vilja påstå att det inte alls är en fantasyfilm, men om den brittiska tidningen SFX klassificerar den som det så duger det åt mig. Min favoritscen är när Döden förklarar för en av skådespelarna att hans föreställning är inställd. På grund av dödsfall...

4. Vilken är den sämsta fantasyboken du vet?
Jag undviker dåliga böcker, men jag minns när jag var ung och läste all fantasy jag kom över som fanns på svenska. Då hittade jag en bokserie som handlade en kille som hette Belgarion som skulle ut på äventyr. Det var väl, milt uttryckt, ganska lama äventyr han gav sig ut på. Nu vet jag att det är populärt att skälla på Eddings, men jag måste vara ärlig. Faktum är i och för att jag har läst en av Terry Brooks böcker också, men min hjärna har varit snäll nog att låta mig glömma bort den upplevelsen så det får bli Eddings som hamnar på jumboplats.

5. Vilken bokkaraktär är mest fantasty?
Smaug - draken i Hobbiten. Han är en sådan karaktär som varje fantasybok måste ha. En storslagen fiende som det pratas om boken igenom och som stämningen byggs upp kring. När vi väl träffar honom eller henne så är det sällan han eller hon verkligen lever upp till våra förväntningar. Men Smaug inte bara lever upp till förväntningarna, han överträffar dem. Dessutom är han en drake och frågan är om det finns något annat så solklart uttryck för fantasy?