Astons presenter av Lotta Geffenblad är min nya favvobok. Den väldigt gulliga hunden Aston är sjuk, och det är ju inte så himla roligt, speciellt inte när man snart ska fylla år. Tur att man kan roa sig med att slå in paket! Aston packar in saltkaret, diskborsten - ja till och med toaletten (vilket hans jättekissenödiga mamma inte tycker är världens bästa idé). Så fyller Aston äntligen år och får fina paket, men inga av grejerna han får får han börja använda. Turligt nog så får han en planka, som visar sig vara nog så bra som en cykel. Plankan, den kan man leka med hela tiden och ha som skärbräda, trampolin, bro - ja allt man kan tänka sig. Ibland är det kanske inte den riktiga presenten som är den bästa presenten.
Böckerna om Aston är helt underbara, dom är små pärlor faktiskt. Dom är stillsamma, vackert skrivna och fint tecknade. Som småbarnsförälder är lätt att känna igen sig. När jag läser om Aston så tänker jag hela tiden på min son. Hans stora fritidsintresse är nämligen, precis som Astons att tejpa och slå in paket. Plus att det aldrig är det som man tänker att han ska bli glad över som han blir glad för, han tycker ofta att presentsnöret eller en sten är lika rolig som bilbanan. Astons presenter har en hög igenkänningsfaktor, är en underbar och fint avvägd berättelse och den gör mig alldeles varm i hjärtat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag älskar också Aston - "Astons stenar" har jag dessutom haft som mycket uppskattad sagostundsbok på biblioteket. "Astons presenter" är lika fin och särskilt uppskattat av barnen här hemma var förstås toalettinpackningen ;)
Enda nackdelen är att efter "aston stenar" fylls promenaden till dagis av stenförflyttningar. Det finns många ensamma stenar i världen...
Skicka en kommentar