onsdag 26 maj 2010

Dottervecka! Anna Jörgensdotter!

Anna Jörgensdotter har ni träffat tidigare här på bloggen. Förra året kom hennes Bergets döttrar och den läste vi och bokcirklade kring i samarbete med fina bokcirklar.se. I boken möter vi några syskon i Sandviken runt 1938-1958 och får genom deras öden en bild av samhället och livets villkor. Och vi har dottervecka nu och då passar det utmärkt att Anna svarar på våra frågor!

Vilken bok läser du just nu?
Victoria Benedictssons "Ord på liv och död" och Karin Johannissons "Den mörka kontinenten". Har precis läst ut Anneli Jordahls finfina "Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)" och har inte riktigt bestämt vilken nästa kvällsbok blir.

Vilken är den bästa boken du har läst?
Omöjlig fråga eftersom det hela tiden förändras vad man gillar. Men en av de bästa böckerna jag läst på senare tid är Sharnush Parsipurs "Kvinnor utan män", den går jag omkring och tänker mycket på.


Vilken är den sämsta boken du har läst?
Också en omöjlig fråga eftersom jag glömmer bort de böckerna, de stannar inte kvar i medvetandet. Sen kan man bli besviken på böcker, om man har höga förväntningar, men det är något annat.

Var läser du helst någonstans?
Allra helst läser jag på stranden, eller åtminstone vid vatten, i sommarsol, fast det är en utopisk bild. De lugna stunder som erbjuds är precis innan jag ska sova, och då blir det aldrig så många sidor som jag drömmer om. Läsandet blir faktiskt mer och mer av en slags dröm, och därför också en oerhörd glädje när det finns utrymme.

Om du fick ta med dig en författare till en öde ö, vem skulle det då vara?
Hade Margareta Renberg levt hade jag gärna rest med henne. Nu väljer jag mina kollegor Helene Rådberg och Carolina Thorell eftersom vi är i ett evigt pågående samtal. Och Molly Johnson får gärna följa med!

Om du var en bok, vilken bok skulle du då vara?
Vilken som helst av Monika Fagerholms böcker. Att få vara det där gränslösa vindlande.

Vilken är den bästa boken om döttrar du vet?
Plötsligt fick jag bilder av Maria Gripes alla flickgestaltar, men att de är döttrar utan mammor för jag minns inga mammor alls. Överhuvudtaget har jag så sorgligt svårt att minnas mammor från litteraturen. Det finns de som flyr, men de som stannar tycks ofta så orättvist diffusa, som ordet Mamma istället för en tydlig komplex karaktär. Men döttrarna, flickgestalterna, hoppfullt egensinniga.

Inga kommentarer: