Här var jag så ledsen som jag aldrig trodde en människa kunde bli. En präst tog mig i handen och gick med mig till psykakuten som sa åt mig att gå hem.
Hit längtade jag när min älskade bodde på sjukhuset ett tag. Jag hade med snus, godis och några roliga tidningar.
Här hoppade jag av med en chokladask i handen till farfar som jag visste jag skulle träffa för sista gången. Han hade vilt, vitt hår.
Hit vill jag aldrig mer, och hållplatsen är svår att passera utan att tankar på det allra viktigaste dyker upp.

länge demonstrerade jag tillsammans med min mamma, pappa, syster på första maj. uppställning på järntorget. idel kramar och återseenden. fina kläder och stolthet. jag var med i mitt första förstamajtåg som nyfödd -77. Numera har jag flyttat och demonstrerar i andra städer på första maj. Men det är minnena från Göteborg som sitter djupast."
2 kommentarer:
Gropegårdsgatan var min hållplats under en termin då jag bodde på "ungkarlshotell" och pluggade. Att bo bland missbrukare och utslagna var onekligen en helt ny upplevelse för en tjej från landet. Efter en termin fick jag lägenhet och då blev hållplatsen i stället Wieselgrensplatsen.
Åh, Botellet! Gropegårdsgatan är kanske Göteborgs fulaste hållplats men jag kommer alltid älska den eftersom min första egna lägenhet låg där.
Skicka en kommentar