måndag 6 april 2009

Irland - inte bara U2, whiskey och Maeve Binchy

Någon gång har jag i ett svagt ögonblick skrivit att jag skulle sluta tipsa om dystra böcker om människor som har det svårt. Det går inte så bra. Om du vill läsa något du blir lycklig och uppmuntrad av kan du sluta läsa nu, för jag är tydligen helt värdelös på att läsa böcker som är glada.

Om man, som jag, gillar socialrealism från arbetarklassen (Gud så deprimerande det låter!) och dessutom gillar Guinness, leprechauns och riverdance (nej inte riverdance, det är ju hemskt) så är filmtriologin The Commitments, The Snapper och The Van ypperliga filmval. Nu har jag inte sett dom här filmerna på … eh… ganska många år, men jag minns dom som deprimerande OCH roliga samtidigt. Dessutom spelar Colm Meaney i filmerna och honom gillar man bara för att han är med i världens bästa tv-serie. Mannen bakom de här filmerna är Roddy Doyle .

Om man nu tycker att det var för lite elände i de där filmerna så kan man läsa hans bok Kvinnan som gick in i dörrar. Den handlar och Paula och hennes minst sagt dysfunktionella äktenskap. Paula är en riktig white trash-brud som går i en klass för lågt begåvade elever, hånglar runt med alla killar hon kan och det skulle vara en stor lögn att säga att hon har en ljus framtid framför sig. Som om det här inte var dystert nog, så gifter hon sig med Charlo. Han är ett riktigt svin och slår henne mycket, hårt och ofta. För att stå ut i detta elände så dövar Paula sin ångest med alkohol. Hon ljuger om sina skador och säger att hon snubblar, faller och går in i dörrar. Eftersom hon super, så tror alla läkare att hennes blåmärken beror på att hon har ramlat när hon har varit full. Paula är bedövad av hopplöshet och maktlöshet och ser ingen ljusning, tills dess hon en dag inser att detta är ohållbart och tvingas till förändring.

Det här är en hemsk och stark bok som gjorde mig ytterst illa berörd. Jag har läst hundratusen miljarder böcker om människor som har det svårt och tufft, men den här är faktiskt den absolut bästa. Den känns ruggigt äkta. Så – ännu ett deprimerande boktips av Elin, världens glättigaste och muntraste bibliotekarie! För att göra det hela ännu lättsammare får ni en känslosam låt av irländskan Sinead O’Connor, som var min stora förebild på gymnasiet. Ja, jag vet, jag är så jäkla pretto.

Idag är en dag full av häftiga och extremt kulturella händelser! Idag boktipsar Siska i P4 Göteborg klockan elva om en massa intellektuella böcker, missar du det kan du lyssna i efterhand på deras webbsida. Om du inte får ditt kulturella behov stillat genom detta, då är det bara att cykla till Frölunda och gå på en skitfräck Kortfilmsfestival ikväll. Vårens absolut största händelse är självklart Veckotipsfesten 25 april. Ni vet, festen med tårta, skitmånga tuffa DJ:s, dans, tävlingar och allt annat fantastiskt ni kan tänka er!

Inga kommentarer: