2 december: Andreas Roman

Flitiga läsare av vår blogg har träffat på Andreas Roman titt som tätt här. Senast visade han upp sin bokhylla och ni fick svara på en klurig rebus - Vigilante var svaret, vinnarna av tävlingen är meddelade. Andreas är aktuell med sin bästa (enligt han själv) bok hittills: Någon i din säng. Här kommer hans specialskrivna lucka. Exklusivt för er, kära läsare.

Kvinnan och oförrätten

Jag kände en kvinna en gång, snäll och timid och lite försynt. Sådär som damer över femtio och med god uppfostran kan vara, med känsla för att diskret undanröja andras brist på takt och fason, inte av förakt utan av hänsyn till att inte genera dem när de tog fel gaffel till förrätten eller skrattade högt vid middagsbordet. Hon hade alltid nybakat när folk kom på besök och hon gjorde kaffe till dem som ville ha, men ansåg det inte som någon extra ansträngning att även koka te till de som föredrog sådant. I samtal kring känsliga ämnen som Gazaremsan eller huruvida historien skulle döma Bush den yngre hårdare än nutiden, antog hon alltid en ödmjuk ställning och sa att alla hade rätt till en åsikt. När folk behövde någonstans att sova tycktes hennes gästrum alltid vara nybäddat och uppvärmt, som om hon redan vetat att någon behövde vila, och frukosten var alltid dukad med färsk ost och bröd från ugnen.

Men mot slutet av november kunde det hända att grannarna tog fram adventsljusen något för tidigt. Det vill säga, före förste advent. Kanske bara någon dag eller två innan, för att det spred sådan värme och trygghet, för att julen ändå var på väg, för att man ville njuta av det speciella sken som dessa ljus gav under endast en kort tid på året.

Då gick hon fram till fönstret. Hennes blick svartnade, det var som om färgen rann ur hennes ögon. Hennes läppar tycktes torka och smärtsamt glida isär medan hon knöt näven och höjde den mot grannarnas fönster. Hennes röst väste så sprucken att man kunde tro att hon förbannade Satan själv:

“Era jävlar”, sa hon stilla.

“Era jävlar.”

Och för denna oförrätt kunde hon aldrig finna det i sitt hjärta att förlåta sina grannar.