9 december: Pål Eggert/Pontus Gustavsson

Pål Eggerts bokhylla kunde ni beundra eller förfasas över igår här på bloggen. Idag bjuder han på en luckan med modetema. Pål kommer snart ut med fantasyromanen De döda fruktar födelsen. Hurra! Pål bloggar även på sin egen blogg, den finns här.

Högsbo och Hisingen bloggen har många kvaliteter men flärd är inte en av dem. Modebloggarna är nog det mest populära i bloggväg och sådana inslag saknas nästan helt här. Jag tänkte råda bot på detta genom att analysera min egen garderob och varför alla läsare bör skaffa en likadan.

Först ut är skinnjackan av klassisk modell, militärkängorna (inga docs, de är inte gjorda för hårda marscher) och den allmänt svarta klädseln. Svart är död, mörker och sorg, sådant som man måste ta tag i och bemästra. En vuxen färg helt enkelt. Skinnjackor och kängor är kläder gjorda för närkontakt med asfalt och smuts, slitstarka plagg för den som är beredd att gå igenom vadhelst som krävs för att nå sina mål. Kläder som sänder ut signaler om förmåga till att ta ansvar och tänka utanför boxen.

Sedan har vi munkjackorna, gympaskorna och enklare baskläder som t-skjortor och jeans eller combatbyxor. Det är förstås blackblock-uniformen, den klassiska outfiten för extremsporten kravall. Kravall är crosstraining med inslag av parkour, kortdistanslöpning från ordningsmakten, kast med mellanstor gatusten och många andra utmanande moment som ställer stora krav på improvisation och sammanhållning, till exempel när man skall hålla ihop demonstrationsledet med armkedjor trots yttre attacker från motståndarlaget.

Min garderob rymmer även plagg som är mer laddade, som symboliserar makt, auktoritet och respektabilitet; kavajer och kostymer. Särskilt en kashmirkostym med rund krage och utan slag vilket ger den en mer militant prägel. Kavajer och kostymer bärs av politiker, företagsledare, gangsterbossar, börsklippare och andra som många gånger stiftar, kringgår, eller sätter sig över, lagar. Ofta gör de både och. Berlusconis korrumperade välde, Tony Blair som lade ner en undersökning av den solkiga härvan av mutor och vapenaköp som är al-yamamahaffären, Skanska smutsiga äventyr i latinamerika, CIA:s tortyrpedagoger; i alla dessa fall ser man hur män i företrädesvis mörka kostymer beordrar och vägleder kriminella aktioner. Man kan fråga sig varför jag vill klä mig i plagg som är utmärkande för dessa kriminella och inverterade subkulturer. Leker jag med extremistiska gester och infall i ett sökande efter identitet? Fick jag inte utövar tillräckligt auktoritet under min barndom? Är det spännande för att det är förbjudet, lite tabu? Samtidigt ska man inte dra alla kostymbärare över en kam, många sysslar inte alls med någon form av extremism. Jag tycker att man skall återerövra kostymen från den kriminella överkultur som sedan länge präglat plaggets symboliska kapital så mycket.

Pontus Gustavsson har många strängar på sin lyra, förutom att lira plattor under det Göteborgsfyndiga namnet Guldsmeden från Guldheden är han en av de eminenta programledarna i Come Clean Radio och har haft hand om hiphopfestivalen på Stadsbiblioteket i Göteborg. Vi siar att framtiden kommer innehålla en rejäl dos av Pontus och det kommer nog bli som det brukar när han är inblandad, roligt, svängigt och oväntat. En julkalenderlucka har han också! (Det är inte Pontus på bilden, bara så ni vet)

En vit jul

Många i Sverige hoppas och ser fram emot en vit jul med familj vänner och en varm högtid i kylan. Så ser det inte ut för alla, till exempel folk som fastnat i drogmissbruk. Hiphopen har i många fall stått för romantisering av tyngre droger som kokain och crack i stil med gangsterfilmsestetik. Crack som under 80-talet spred sig likt en epidemi över USA där studier som gjordes 1988 visade att 32 procent av alla mord i New York var crackrelaterade. Men rappare har också vart en stark kritisk röst kring ett för många hemskt och stort problem.

Därför har ni här en lista på de tio bästa hiphoplåtarna om det vita guldet.
1. Notorious B.I.G. – Ten Crack Commandments (Life After Death, 1997)
2. De La Soul med Mf Doom - Rock CO. Kane Flow (The Grind Date, 2004)
3. Edan - Emcees Smoke Crack (Primitive Plus, 2002)
4. Jay-Z - Rap Game / Crack Game (Vol.1 In My Lifetime, 1997)
5. Immortal Technique med Pumpkinhead, Diabolic, Poison Pen, Loucipher, C-Rayz Walz & Tonedeff – Peruvian Cokain (Revolutionary Vol. 2, 2003)
6. Poor Righteous Teachers - Get Off The Crack (Black Business, 1993)
7. Qwel and Jackson Jones – Crack in the Sidewalk (Twentieth Street Rich, 2007)
8. Fat Joe med Lil Wayne – The Crack House (The Elephant In The Room, 2008)
9. U-God, Raekwon, Slaine – Cocaine (Dopium, 2009)
10. Shazaam – Crack Rap (Hungrig Mixtape, 2005)